Jomshof vill förstöra det vackraste Sverige har

SD och M urholkar den svenska grundlagen

Det tisslas och tasslas om hur den svenska grundlagen ska förändras.

Idag talar inte Jimmie Åkesson i Almedalen. Han styr riket via ombud och belönar sig med rekordlångt sommarlov. Istället talar Linda Lindberg för SD.

Hon kommer med största sannolikhet inte nämna den viktigaste och mest långtgående förändringen av Sverige som SD håller på att få igenom: omgörningen av den svenska grundlagen.

Det är synd.

Bland det vackraste som skrivits på svenska språket är några paragrafer ur den svenska regeringsformens första kapitel. Ibland bläddrar jag fram det, och läser högt ur dess andra paragraf:

”Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten.”

För mig är dessa paragrafer om de grundläggande friheterna och rättigheterna kärnan i Sverige. Exakt det som SD och högerregeringen nu attackerar. Den moderate justitieministern Gunnar Strömmer och ordföranden i justitieutskottet, SD:s Richard Jomshof vill ändra grundlagen för att stärka den privata äganderätten.

I praktiken ska friskolebolagen skyddas från folkviljan.

De som i hemlighet betalar SD:s mediesatsningar och shippar in i de moderata kamporganisationerna ska få betalt med en blåbrun grundlag. Ett första beslut före valet 2026 och vid fortsatt blåbrun majoritet kan ett klubbslag i riksdagen göra Tidöavtalets anda och kapitalets vinstintresse grundlagsfäst.

Det är en lex Academedia-grundlag Strömmer och Jomshof vill införa.

Parallellt slår de till mot socialdemokratins finansiering, lägger ner vänsterpressen med försämrat presstöd, folkbildningen kväses, forskningens frihet hotas.

Kanske ger man sig på fackföreningarna genom att förstatliga a-kassorna, avskaffa förtroendemannalagen eller förbjuda deras demokratiska rätt att stödja partier.

2026 får public service nya sändningstillstånd. Det riskerar ändra spelreglerna totalt.

I ett slag vill man ändra grunden för den politiska demokratin. Man för då Sverige till en demokratisk tassemark där länder som Ungern, Polen, Turkiet och Ryssland redan befinner sig.

Där oppositionen systematiskt motarbetas, möjligheten att starta och driva tidningar som inte är höger eller regeringstrogna saknas. Där folkbildning, akademi, konst och kultur skräms till tystnad eller får silkessnöret när projektbidrag upphör utan förklaring.

Högermajoriteten i riksdagen har inte svenska folket med sig på en så drakonisk försämring av den politiska demokratin.

Men för att stoppa omläggningen krävs en arbetarrörelse som tar strid för ett anständigt Sverige och en politisk demokrati värd namnet.

Högerns grundlagsreform måste stoppas.