Det är fattigdom som skapar brottslighet
Det är ett av Sverigedemokraternas favoritargument. Det har upprepats på torgmöten, i skrifter och sedan i höstas också från riksdagens talarstol. Invandrare – och då räknas också barn till människor som kommit till Sverige – begår fler brott än ”svenskar”.
Och faktum är att det är sant, i alla fall om man väljer att läsa statistiken på det sättet.
En undersökning från Stockholms universitet, som kriminologen Jerzy Sarnecki redovisar på Aftonbladets debattsida i dag, visar till exempel att personer som fötts utomlands registrerats för brottsmisstankar mer än dubbelt så ofta som personer som fötts i Sverige av föräldrar som också är födda här.
Det är liknande siffror som bland annat Brottsförebyggande rådet kommit fram till.
Stockholms universitet har dock gått ett steg längre. Forskarna har valt att också väga in faktorer som vi vet har betydelse för brottsligheten.
Det kan handla om splittrade familjer, antal syskon, vilken utbildning föräldrarna har och om de har arbete.
Det handlar också om villkoren i bostadsområdet och om pengar, eller disponibel inkomst som forskarna skriver.
När allt detta vägts in i kalkylen är plötsligt skillnaderna mycket mindre, eller i vissa fall alldeles obetydliga.
Det är inte invandring som är drivkraften bakom brottsligheten, det är fattigdom. Men i dagens svenska klassamhälle är många av de fattiga invandrare eller barn till invandrare. Därför ser siffrorna ut som de gör.
Resultatet av undersökningen är inte det minsta förvånande. De socioekonomiska villkorens betydelse för våra livschanser är en hörnpelare i samhällsekonomin.
Ändå borde siffrorna skaka om den politiska debatten och dra undan mattan för främlingsfientligheten.
Eftersom det är fattigdom, och inte invandring, som skapar brottslingar måste alla krafter inriktas på att bekämpa just fattigdomen och klyftorna i samhället.
Högerextremisterna försöker göra precis tvärtom.