Många är på helt fel jobb
Under 2016 går Sverige in i en ny högkonjunktur, enligt Konjunkturinstitutet. Statistiska centralbyrån visar i sina siffror att den svenska ekonomin i fjol hade sin starkaste tillväxttakt på fem år. Den svenska exporten steg med 7,4 procent under förra året jämfört med 2014, enligt en rapport från Kommers-kollegium.
Sverige går bra, men det går inte bra för alla i Sverige.
390 000 letar jobb
Trots att arbetslösheten sjunker är det fortfarande 390 000 som letar efter ett jobb. Och i andra änden ser vi att många människor har fel jobb.
Enligt SCB:s senaste yrkesstatistik visar det sig att det vanligaste jobbet bland invandrade är städare.
Statistiken visar dessutom att många som invandrat är överkvalificerade för sina jobb. Av de invandrare som har jobb, som bara kräver en kortare
utbildning eller introduktion, har elva procent en lång eftergymnasial utbildning eller en forskarutbildning. Motsvarande siffra för personer födda i Sverige är tre procent.
Ökar inte chansen
En TCO-granskning visar
att man på åtta år med ett okvalificerat arbete inte ökar sina chanser att komma närmare ett kvalificerat jobb man har kompetens för jämfört med om man är arbetslös. Rätt jobb är viktigare än ett jobb, helt enkelt.
Man kan förstås hävda att det är bättre att för en läkare att hen städar på sjukhuset än att hen går arbetslös, men för samhället är det en förlust.
Akademikernas centralorganisation, Saco, uppskattar att en svenskutbildad akademikers totala utbildningskostnad är runt 2,45 miljoner kronor. Att validera en invandrads utbildning och komplettera med svenskkunskaper och annat kostar cirka 310 000 kronor.
Politiken kan göra mycket för att komma åt den här klyftan. Olika valideringsinsatser är i gång, men det går för sakta. Nya pengar måste skjutas till för att korta handläggningstiderna för att få sin utländska yrkeslegitimation omvandlad till
en svensk. Modellen med att man får sin yrkeskompetens bedömd på riktiga arbetsplatser bör byggas ut.
Diskriminering
Det går inte att blunda för att diskriminering förekommer och fler arbetsgivare måste rekrytera genom anonymiserade jobbansökningar. Där kan stat, kommuner och landsting visa vägen.
Då, 2006, sa dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt att ”krafttag måste tas i kampen mot den etniska bortsorteringen på den svenska arbetsmarknaden”.
Nu, 2016, kan statsminister Stefan Löfven göra det i praktiken.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.