Äntligen börjar OS!

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I dag invigs de olympiska sommarspelen i Aten. Veckor av förhandsreportage, förväntningar och nervösa spekulationer är över. Arrangörerna har utlovat en sprakande föreställning med den grekiska historien som tema.

De närmaste två veckorna kommer att fyllas av tävlingar i 28 sporter med sammanlagt 37 grenar. Omkring 200 deltagande nationer, tusentals idrottare och journalister. Massor av åskådare och en världsvid tv-publik.

Det skulle kunna vara dagen för en krönika om en olympisk rörelse som vuxit bortom det fattbara, och långt bortom det rimliga. Om korruption och maktfullkomlighet bland de blanka kostymerna i idrottens styrelserum. Ordföranden för internationella olympiska kommittén Jacques Rogge har utlovat reformer. Så sent som i förra veckan kunde dock BBC visa bilder på hur den bulgariske IOK-

representanten Ivan Slavkov tog emot mutor. Slavkov är nu avstängd men korruptionen bland idrottens kostymklädda makthavare lever vidare.

Texten skulle kunna handla om de villkor under vilka spelets arenor färdigställts.

I Aten har minst 14 byggnadsarbetare dödats. Stress och utnyttjande av illegal arbetskraft anses vara de viktigaste orsakerna. Ett terroristdåd med lika många offer hade varit förstasidesstoff, och för evigt varit ett svart inslag i den olympiska historien. De döda byggnadsarbetarna blir på sin höjd snart glömda notiser.

Jag skulle också kunna skriva om om idrottens kommersialisering. Tillverkare av gymnastikskor och läskedrycker är, tillsammans med stora tv-bolag, de verkliga makthavarna bakom de olympiska spel som en gång hyllade amatöridealen.

Eller varför inte om en elitidrott som i stället för att skapa hälsa och välbefinnande bryter ner sina utövare. Vi har fått vänja oss vid att rapporteringen från varje större idrottsevenemang innehåller historier om dopning, anorexi och skador. Sommarens OS kommer inte att bli något undantag.

Krönikan skulle också kunna ta upp sambandet mellan idrott och internationell politik. Om Burmas deltagande, eller Palestinas.

I dag tänker jag dock inte skriva något av detta. Det känns helt enkelt inte rätt. Orsaken är enkel. Vi står inför en fantastisk idrottsfest.

Brottare som Sara Eriksson och Ara Abrahamian eller bågskyttar som Jonas Andersson och Magnus Petersson får en chans till att synas i ett strålkastarljus som sällan faller på deras sporter. En OS-medalj kan över en dag förvandla en trappskytt till nationens hjältinna. Fråga Pia Hansen.

Ryttarstjärnor som Malin Baryard och tennisess som Jonas Björkman tävlar för Sverige. Individuella idrottsutövare som femkamparen Erik Johansson är del av ett lag. Vi kommer att lära oss uppskatta nya idrotter, och hitta nya hjältar. Vi kommer att bli besvikna och jubla av lycka. Vi kommer att titta på tv tills ögonen är fyrkantiga, och följa alla kommentarer i Sportbladet. Och vi kommer att älska det.

Ingvar Persson