Putins ande svävar över våldets Ukraina
Folket i Ukraina måste själva få bestämma sin framtid
Sanningen är krigets första offer, brukar det heta. Så också i Ukraina, även om gatustriderna just nu ser ut att ha avstannat.
Kiev, och världspressen surrar av rykten. President Janukovytj har flytt till östra delarna av landet, säger ett rykte. Carl Bildt uppger att presidenten ville sätta in armén mot de protesterande. Och på Självständighetstorget, Majdan, har en grupp demonstranter stannat kvar. Det är nog bra att ta allt som sägs just nu med en nypa källkritik.
Avtal
I går tecknades ett "fredsavtal" mellan oppositionen och president Janukovytj. Sedan dess har några viktiga saker hänt.
Nyval. Det kommer att bli nyval till presidentposten. Än så länge är det oklart om den sittande presidenten kommer att ställa upp.
Julia Tymosjenko kommer att friges. Hon är oppositionens frontfigur och har tidigare varit premiärminister. 2011 dömdes hon till sju års fängelse i vad bedömare ser som en politisk rättegång.
Den gamla konstitutionen kommer att återinföras som ger presidenten mindre makt.
Parlamentet har röstat för att sätta stopp för för våldet och avsatt inrikesministern.
Kommer knappast räcka
Det finns dock två allvarliga problem. Det första är att det är osäkert hur stor del av protestanterna oppositionen egentligen talar för. Tre månader av höjd konfliktnivå har resulterat i att demonstrationerna delvis lever ett eget liv.
Det andra är att konfliktens ursprung, motsättningarna mellan det ryssvänliga östra och mer EU-sinnade västra Ukraina kvarstår. Det måste till någon form av djupare kompromiss i samhället där hela landet kan känna sig representerade. Bara val, där vinnaren tar allt, räcker inte.
En regional fråga
Konflikten i Ukraina rör delvis geopolitik. För EU handlar det så kallade Östra partnerskapet om att närma länder som Ukraina till EU. Ryssland ser detta som ett intrång i deras traditionella maktsfär.
Den ryske presidentens ande vilar tungt över de senaste månadernas utveckling. Det var ryska påtryckningar som fick Janukovytj att backa från associationsavtalet med EU vilket var gnistan till protesterna. Ukraina står på randen till konkurs och är beroende av ryska nödlån. Den senaste veckan har buden varierat om när nästa utbetalning ska komma.
Propagandakrig
Ukrainas regering, liksom den ryska propagandan, har försökt beskriva demonstranterna som fascister och högerextremister. Den senaste veckan även som "terrorister".
Detta är i sig inget ovanligt, makthavare använder ofta en sådan retorik när de blir utmanade. Men bilden stämmer inte. Det finns extrema grupper, som naziinfluerade Svoboda som i valet 2012 fick drygt 10 procent, men det är inte detta som är det drivande i konflikten.
Julia Tymosjenko, och flera andra ledande oppositionella står istället nära den europeiska kristdemokratiska gruppen, EPP, där även svenska Moderaterna ingår.
Låt Ukrainas folk avgöra
Den enda långsiktiga lösningen är att låta Ukrainas folk själva avgöra sitt öde. Rysslands ambitioner att styra andra länder än sitt eget är inte acceptabla. Europeiska unionen måste vara tydlig på den punkten.
Men EU måste också försöka spela en fortsatt aktiv roll för att sänka konfliktnivån och bana väg för en fredlig utveckling. EU har både diplomatiska och ekonomiska resurser till sitt förfogande, och Ukraina behöver hjälp att komma på fötter igen.
Alternativet har vi sett alltför tydligt på Kievs gator denna vecka.