Borg sviker de allra fattigaste
Bistånd
I går meddelade finansminister Anders Borg att han vill föra över mer pengar från biståndet till flyktingmottagande i Sverige. Han vill därför dra in redan utlovade pengar till FN. Konsekvensen blir neddragningar i FN:s pågående biståndsprojekt.
Det är ett svek både mot de allra fattigaste och mot det så kallade enprocentsmålet, principen att en procent av bruttonationalinkomsten ska gå till bistånd.
De flesta svenskar tror nog att biståndet går till bistånd. Men så enkelt är det inte. Tack vare enprocentsmålet ökar resurserna till biståndet när ekonomin växer. Detta har finansministrar i alla tider kastat lystna blickar på.
Oändliga tricks
Tricksen är oändliga. Enligt budgetpropositionen går nästan 4,5 miljarder av årets bistånd till flyktingpolitiken i Sverige. Dessutom har regeringen använt biståndsmedel för att finansiera delar av ambassader i bland annat Island, Australien och Kanada. Inte direkt några biståndsländer. Upplägget har fått internationell kritik.
Ett talande exempel är att Sverige
använt biståndspengar, 6,8 miljoner årligen, till att betala hyran för demokratiorganisationen Idea i centrala Stockholm. I en fastighet som Stockholm stad äger.
Ren bluff
Även militären försöker då och då plocka pengar av biståndet, liksom
Exportkreditnämnden som ger krediter till svenskt näringsliv. 2011 beslutade
regeringen att lyfta ut en dryg miljard ur biståndsbudgeten för att täcka förluster för en gammal och misslyckad Asea-affär i Kongo. Men av pengarna gick bara 50 miljoner till Exportkreditnämnden. Resten gick rakt in i statskassan.
Nästan 15 procent av biståndsbudgeten går på det här sättet till sådant som de flesta inte tror är bistånd. Och nu vill
Anders Borg alltså ta ännu mer.
Eftersom biståndspengarna inte går till bistånd bidrar de heller inte till att uppfylla riksdagens mål om fattigdomsbekämpning. Dessutom är det en ren bluff när regeringen samtidigt säger sig stå upp för enprocentsmålet.
Kreativ bokföring
Pengarna som tas ur biståndsbudgeten redovisas inte heller på samma sätt som övriga biståndsmedel. En av de förändringar biståndsminister Gunilla Carlsson (M) infört är strikta krav på redovisning, kontroll och utvärdering mot resultat. Varje krona ska göra nytta. Men inget av detta gäller när Anders Borg tar pengarna och flyttar dem till diverse svarta hål i statsbudgeten.
Att Moderaterna ogillar biståndet är inget nytt. Det märkliga är att Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet, som brukar stå upp för biståndet, så länge accepterat den här kreativa bokföringen.
I går hördes protester från de små partierna i regeringen. Det är bra. Men om de ska ha någon trovärdighet kvar måste orden också följas av handling.
Biståndspengar borde helt enkelt gå till bistånd.