TV4:s socialdarwinism är numer ungas vardag

”Vd:n tjänar 180 000 kronor, idolerna får 875 – så länge de är kvar”

TV4:s behandling av sina idoler är en ögonblicksbild av arbetsmarknaden 25 år senare: En låglönad kamp för att visa upp sig, visa sig duktig.

Jag jobbade som trädgårdsrensare, servitör, städare, lärarvikarie, psykvårdare, frilansjournalist och säkert nåt mer som jag glömt.

Ett av jobben var svartavlönat, det måste erkännas, men de andra följde avtal, pappren var i ordning och jag upplevde inte löneskillnaderna mellan mig och direktörerna som orättfärdiga. Jag har aldrig varit så rik som när jag fick min första månadslön.

Det här var på 1990-talet, vi var unga och det var längesen i skärningspunkten mellan det socialistiska folkhemmet och den hippa marknadsliberalismen.

Att vara ung i dag är att leva i Margaret Thatchers och Ronald Reagans socialdarwinistiska dröm. Och då är ändå Sverige fortfarande lite rättvisare, lite rikare, lite tryggare än de flesta andra länder. Men för varje ny generation bleknar minnet av en tid då det var självklart att få lön för att skriva sina första artiklar i Östgöta Correspondenten.

TV4:s behandling av sina idoler är en ögonblicksbild av arbetsmarknaden 25 år senare: En låglönad kamp för att visa upp sig, visa sig duktig. Först då kommer lönen.

Man kan bli Måns Zelmerlöw, man kan bli en vinnare, men vanligare är att bli hemskickad med sina minnen och ett evigt skvalpande näthat. Rampljuset är den enda väsentliga skillnaden mellan en ”Idol”-deltagare och en sms-anlitad barista.

875 kronor i veckan har de tolv finalisterna fått. I går var bara Liam, Rebecka, Oskar, Charlie och Jesper kvar. Ibland har de jobbat 15 timmar om dagen, enligt Musikerförbundet som varslat om strejk såvida de inte får kollektivavtal. ”Att ett stort kommersiellt bolag utnyttjar unga människors drömmar om att lyckas i musikbranschen på det här sättet är skamligt och oacceptabelt”.

TV4 och det anlitade produktionsbolaget Freemantlemedia hotar ungdomarna med att de åker ut om de strejkar.

– Idol är en fantastisk plattform och en skola för oetablerade unga med artistdrömmar, säger TV4:s exekutiva producent Clara Tengbom.

Absolut. Men det kan varenda direktör säga som inte vill betala oetablerade unga med ingenjörsdrömmar, byggarbetardrömmar, undersköterskedrömmar eller tv-producentdrömmar. Och det gör de, om det inte finns en fackförening i sikte.

TV4:s vinst förra året var 662 miljoner kronor och ”Idol” är kanalens fetaste kassakossa. Ett avsnitt kostar 2-2,5 miljoner och drar in 4-4,5 miljoner, runt det dubbla vid finalen. Ett enda reklamavbrott i ett enda avsnitt hade räckt för att höja lönen för de tolv finalisterna till 8 750 kronor i veckan. Kaffepengar för kanalen. Istället hotar TV4 att krossa deras drömmar om de strejkar.

Att se och känna girigheten, den motbjudande och rent feodala girigheten, slapp vi på 90-talet.

Överst i pyramiden sitter numera alltid löjligt betalda direktörer. I detta fall TV4:s vd Casten Almqvist som tjänar 9,4 miljoner kronor om året. Kung Casten drar in 180 000 kronor på samma tid som hans pigor och drängar tjänar 875 kronor, men bara så länge de håller sig kvar.

Den skillnaden är samtiden. Och så undrar folk varför unga mår sämre än någonsin.

Följ ämnen i artikeln