Hurdan är Zlatan Ibrahimovic?

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

En av folkbildningens legendarer, Alf Ahlberg, berättar i sina memoarer om en fråga som förföljde honom. Vänner i intellektuella och bildade kretsar undrade om hans elever.

– Hurdan är arbetarungdomen, frågade de.

Under mer än tre årtionden från slutet på 1920-talet och framåt fanns han på Brunnsviks folkhögskola. Under större delen av tiden som dess rektor. Trots ett omfattande författarskap och ett aktivt deltagande i samhällsdebatten, inte minst i kampen mot nazismen, betydde det att Ahlberg sannolikt träffade fler unga ur arbetarklassen än de flesta.

Frågan låter egendomlig i dag. Framför allt därför att det är uppenbart att den växer ur ett samhälle med klara och tydliga klassklyftor. Det är bara möjligt att föreställa sig ett svar på en så generell fråga om den rör en grupp med vilken frågaren inte har någon kontakt. Den blir en källa till rädsla, men också till romantik.

Dessutom beskriver frågan nyfikenhet. Den tidens makthavare anade, inte utan anledning, att landets framtid låg i dessa ”arbetarungdomars” händer. Sverige skulle byggas om och det var arbetarklassen som utgjorde kraften bakom förändringen. I dagens politiska debatt där alla söker positioner kring mitten känns den trosvissheten avlägsen.

Dagens klassamhälle har knappast de klara gränserna. Begreppet klassresenär har blivit standardbeskrivningen på vänsterintellektuella, och även om klassamhället lever vidare har begreppet förlorat mycket av sin politiska och mobiliserande kraft. För dagens intellektuella vore det otänkbart att förhöra sig om tillståndet bland arbetarungdomen.

Det hindrar inte att det går att generalisera på samma sätt också i vårt samhälle. Föreställningen om en enhetlig bild av ”de andra” lever. I dag handlar det dock snarare om ungdomar från storstädernas segregerade förorter.

”Hurdan är invandrarungdomen” är en fråga som kunde ställas i dag. Klart är i alla fall att det är omöjligt att tala om Zlatan Ibrahimovic utan att beskriva honom som ett exempel på kollektiva egenskaper hos en ungdomsgeneration vars värderingar beskrivs som helt annorlunda.

Att det handlar om en otroligt begåvad fotbollsspelare, som liksom de flesta andra mycket unga talanger möter svårigheter i kontakten med den stentuffa proffsvärlden, hör liksom inte hit. Zlatan kommer från Rosengård, alltså kan både hans talang och hans later tas som uttryck för betongen och det mångkulturella samhället.

Generaliseringar är alltid farliga och säkra åsikter om kollektivs egenskaper växer ur klyftor. Ahlberg värjde sig för frågan om arbetarungdomen. Han konstaterade, kanske till sina vänners förtret, att de elever han lärt känna på skolan inte skilde sig från andra samhällsgrupper. Tvärtom var de, som alla andra, individer.

Det är naturligtvis också en sanning om de ungdomar som i dag växer upp.

Ingvar Persson