Musk är inget geni, han hade bara en rik farsa
Sluta inbilla er att ni kan bli som honom
När Elon Musk var liten hade hans familj så mycket stålar att det knappt gick att stänga kassaskåpet. Enligt The Independent har Musks pappa berättat att de behövde vara två för att få igen det. Även då klämdes det fast sedlar längs kanterna, som de ryckte ut och stoppade i fickorna, ska pappan Errol Musk ha sagt.
Det kanske kommer som en tråkig nyhet för många, men man är inte nödvändigtvis ett geni för att man är en av världens rikaste personer. Man kan också vara en kille med täta föräldrar. Ekonomisk trygghet kan vara det som gör att man vågar satsa på ett företag som skjuter upp rymdraketer.
Det är en trist insikt, för det betyder att idén om att vem som helst kan bli störtrik bara de har en toppenidé är falsk. Det som krävs är i många fall både en hyfsat god idé och en farsa som säger sig ha tjänat multum på smaragdgruvor.
När jag skriver eller pratar om Elon Musk, eller bara de superrika i allmänhet, uppfattar jag att många unga är på Musks sida. Det kan till exempel handla om Tesla-konflikten, eller siffrorna från LO:s rapport ”Makteliten” som visar att en svensk storbolags-vd tjänar 67,2 gånger så mycket som en industriarbetare. De tycker att Elon Musk är en förebild och att det är självklart att en vd ska tjäna mer än en arbetare.
En ung, självutnämnd börshaj har mer gemensamt med en strejkande Tesla-arbetare än med företagets ägare
Detta är förstås anekdotisk bevisföring från min sida. Men enligt årets undersökning från Ungdomsbarometern bryr sig unga svenskar mellan 15 och 24 alltmer om sin privatekonomi. Många identifierar sig som ”aktienördar”. Det är inte helt långsökt att gissa att ett antal av dessa ser Elon Musk som en förebild.
En aktiesparande 20-åring vill tjäna pengar. Elon Musk har mest pengar i världen.
Det är förstås positivt att de vill hålla ordning på finanserna. Men finns också något sorgligt i att alla kriser fått unga att dra sig tillbaka från samhällsengagemang, organisationsliv och stora politiska frågor för att fokusera på det privata.
De flesta av de där aktiespararna kommer aldrig bli dunderrika direktörer eller rymdmiljardärer. De försvarar dem i tron att det är en försäkring inför framtiden – när jag tjänar 67 gånger en industriarbetarlön kommer jag inte vilja betala högre marginalskatter – och är helt enkelt lojala med folk som aldrig skulle återgälda tjänsten.
Det finns inget som kan rättfärdiga att en vd tjänar 67 gånger mer än en anställd. Elon Musk förtjänar inte att bli idoliserad. En ung, självutnämnd börshaj har mer gemensamt med en strejkande Tesla-arbetare än med företagets ägare.
Elon Musk ska en gång ha berättat om hur han som ung promenerade genom New York med fickorna fulla av ädelstenar. På senare dagar har han förnekat att smaragdgruvan ens existerat. Kanske passar det inte längre in i berättelsen om den stora entreprenören.
Oavsett låter det som en bisarr saga. För de allra flesta kommer tanken på rymdraketer och smockade kassaskåp aldrig bli mer än just det.