Barbara Bergström gör guld av segregationen

Friskolornas vinstuttag är alkemin bara Sverige tillåter

Av: Daniel Suhonen

Publicerad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Foto: Robert Nyberg

På medeltiden höll vissa ur de högre stånden på med alkemi. Idén var att göra guld genom att blanda syra och billig metall. Man ville bli omåttligt rik på att framställa guld av lump. Under samma period hade adeln förläningar (län) i form av områden där de kunde beskatta undersåtarna. När överheten trycktes tillbaka och Sverige blev modernt blev adeln av med sina privilegier. Även alkemin föll i glömska.

Men alkemin återupptäcktes i Sverige på 1990-talet och kombinerades med privat beskattningsrätt i form av privatisering. Systemet kom att kallas friskolor. Idén från ny-alkemisten Milton Friedman var att kapitalägarna och de fiffigaste entreprenörerna skulle ta över skolan och på så sätt tillskansa sig skattepengar. Helst i en form som inte kräver investering eller risk. Ett självspelande piano för att generera enorma vinster på undersåtarnas skattepengar.

Nu står vi här nära 30 år efter att systemet med skolpeng och friskolor inrättades 1992. Idag går cirka var femte grundskolelev och 30 procent av gymnasieleverna i friskolor. Systemet har enligt forskare lett till att ett fåtal stora koncerner tagit över. Vi har en omfattande segregation på grund av mekanismer i skolvalet, där bättre bemedlade tidigt väljer skola åt sina barn. Dessa vinstdrivande bolagsskolor ägs allt oftare av stora koncerner med höga avkastningskrav där elevernas betyg blir ett viktigt konkurrensmedel. Forskning av bland andra Jonas Vlachos indikerar att friskolor inte sällan sockrar betyg för att göra ”kunderna nöjda” och skapa säljargument i stil med ”Vi har mycket höga genomsnittsbetyg.”

Sten Svensson i Nätverket för en likvärdig skola har visat att detta handlar om en affärsmodell som till medelklassen säljer segregation i ett system där höga betyg är billigt och lärare dyrt. Därför har de kommersiella friskolorna lägre lärartäthet och färre utbildade lärare.

Vi är helt ensamma om detta system i hela världen, sedan diktatorn Augusto Pinochets friskolesystem i Chile avskaffades. Behöver jag nämna att svenska skolresultat har rasat sedan friskolorna infördes och att Sverige numera får kritik av internationella organ för att skapa segregation?

Svenska folket är helt emot dessa vinstuttag i skolan, visar docent Lennart Nilsson vid SOM-institutet i Göteborg i återkommande studier, så även i årets opublicerade rapport. Till och med människor som själva har sina barn i friskola är emot fritt vinstuttag. Även de borgerliga partiernas väljare är djupt kritiska. Hur kan detta friskolesystem fortgå? En studie av Anna Tyllström och Stefan Svallfors pekar på att friskolebolagen bedriver en omfattande lobbyism för att få politikerna att inte lyssnar på folket. Denna lobbyism är betald med de skattepengar friskolekoncernerna kramat till vinst. Ett tvättäkta demokratiproblem.

När så skribenter i denna tidning: Jan Guillou och Karin Pettersson kritiserar detta skolsystem och lyfter fram att enbart de två stora börsnoterade skolbolagen Academedia och IES förra året gjorde 500 miljoner i vinst, ilsknar en av friskolejättarnas ägare till. Barbara Bergström skriver debattartikel i Di, vilket hon självklart får. Men hon lägger till en mening som får mig att dra öronen åt mig: ”Vi tänker inte ta illvilliga attacker liggande.” Är det ett hot? Bör skribenter som diskuterar vårt skolsystem passa sig?

Trots intensiv lobbyism är svenska folket emot vinstuttag ur skolan. Vi är bara en riksdagsmajoritet och ett klubbslag ifrån att befrias från denna unikt perversa skolform som aktiebolagsskolor är. Detta vet Barbara Bergström. Hon är rasande. Som en alkemist rädd att bli av med sitt recept på guld.

Publicerad:

LÄS VIDARE

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.