Deras girighet hotar ekonomin

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Riksbanken höjer räntan för att hålla tillbaka lönekrav. Samtidigt har landets börsdirektörer beviljat sig rekordlöner.

8 JULI 2008. Stigande internationella priser på mat och olja är de viktigaste orsakerna till att de svenska inflationssiffrorna just nu är de högsta på 15 år. Regeringens skattesänkningar har spätt på problemen, men inte skapat dem.

Framför allt är dagens inflation inte resultatet av löneökningar efter den senaste avtalsrörelsen. På den punkten är i stort sett alla överens. Parterna har tagit sitt ansvar. Det är inte svenska löntagare som driver upp priserna. Lönebildningen fungerar på den svenska arbetsmarknaden, med ett viktigt undantag.

21% i löneökning

När Svenska Dagbladet i går redovisade löneökningarna för landets börsdirektörer framträder en helt annan bild än den återhållsamhet som präglat utvecklingen i stort. Medan löntagarna förra året såg lönen stiga med tre procent visar det sig att direktörerna höjt sin med i genomsnitt tjugoen.

Ett svårslaget rekord.

Vårdanställda, anställda i handeln eller på restaurangerna har fått försvara sig mot anklagelser om att deras krav skulle äventyra samhällsekonomin. Byggnads- och industriarbetare förväntas hålla tillbaka sina anspråk.

Samtidigt har alltså landets börsdirektörer kunnat ta ut mycket, mycket större löneökningar. Och det trots att flera företag faktiskt gick sämre förra året.

Ändå var adressaten tydlig när riksbankschefen Stefan Ingves i förra veckan meddelade att banken höjer räntan, och att fler höjningar är att vänta.

Ökningen kan bli en sänkning

Riksbankens direktion vill skicka en signal till de fackliga organisationer som just nu diskuterar villkoren för det tredje, i vissa fall uppsägningsbara, året i avtalen.

Prisökningar på den nivå vi nu har innebär att förutsättningarna förändrats sedan avtalen slöts förra året.

Löneökningar som med en lägre inflation skulle ha resulterat i ökad köpkraft kan i stället bli reallönesänkningar.

Botemedlet – massivt missnöje

Ändå är det knappast troligt att de stora fackliga organisationerna väljer att säga upp sina avtal. Att förhandla i en fallande ekonomi är inget någon avtalssekreterare ser fram emot.

Bara ett massivt missnöje bland medlemmarna skulle kunna ändra på den saken. Börs-vd:arnas lönelyft minskar inte den risken.

Den svenska ekonomin kommer att skadas av Riksbankens försök att förhindra ett inbillat kaos på arbetsmarknaden med högre räntor. Priset får svenska löntagare betala. Arbetslösheten blir högre än nödvändigt, och tillväxten mindre.

Just därför framstår börsdirektörernas ogenerade lönerally så mycket mer utmanande.

Det demonstrerar en girighet som utgör ett verkligt hot mot hela samhällsekonomin.

IP