Varselvågen fortsätter

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-11-12

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

12 november 2008. Varslen fortsätter i svensk industri. Ytterligare 900 jobb ska bort från Volvo Powertrain. Skövde, Göteborg och Köping drabbas. När riksdagen i dag håller en speciell debatt om varslen är det långt ifrån säkert att vi sett kulmen.

Människor känner oro för sina jobb och sina arbetskamrater.

Och de känner – på goda grunder – otrygghet för ekonomi och vardag. Varslen har nämligen inte bara avslöjat hur skör högkonjunkturen varit, utan också hur de sociala trygghetssystemen urholkats.

Det gäller inte minst a-kassan.

Enligt siffror från Arbetslöshetskassornas samorganisation slår i dag tre av fyra i taket på 18 700 kronor i månaden. De flesta får mycket mindre än de 80 procent av inkomsten som försäkringen ska ge.

Har legat stilla sedan 2002

Nivån har legat stilla sedan år 2002, och för snart två år sedan tog regeringen dessutom bort rätten till en högre ersättning under de första 100 dagarnas arbetslöshet.

De svenska trygghetssystemen är byggda kring tanken att inkomstbortfallet ska ersättas. Arbetslöshet eller tillfällig sjukdom ska inte slå omkull vardagen.

Det är ett mål dagens a-kassa inte lever upp till. En varslad bilbyggare eller byggnadsarbetare kan som bäst räkna med att få ut omkring 11 000 kronor i månaden om hon eller han blir arbetslös.

”Toppa upp” själv

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin tycks dock inte speciellt bekymrad. ”Skrämselpropaganda”, sa han i går till aftonbladet.se.

I förra veckan förklarade ministern att a-kassan ska ses som en grundförsäkring. Den som behöver bättre skydd får själv ”toppa upp”, som ministern uttrycker saken.

Littorins obesvärade inställning står i skarp kontrast till verkligheten för de människor som nu oroar sig för sina jobb, och för sin framtid. Den innebär dessutom ett hot mot utvecklingen. Otrygghet ökar motståndet mot förändring, något LO-ekonomerna så sent som i går kunde slå fast i en rapport.

Samtidigt rymmer arbetsmarknadsministerns uttalande något mer, ett grundskott mot den svenska socialförsäkringsmodellen.

Taken gäller inte

De industriarbetare, civilingenjörer, byggnadsarbetare och tjänstemän som riskerar att förlora sitt jobb har alla betalt hela premien för ett fungerande trygghetssystem. Taken för ersättningarna gäller inte finansieringen. I detta finns en stark omfördelning som bara fungerar om alla känner att försäkringarna ger det de lovar, nämligen trygghet. Därför är inkomstbortfallsprincipen central.

Nu förklarar Littorin att de allra flesta måste betala en gång till – ”toppa upp”. Själv levererar han som bäst ett grundskydd. Det duger inte som besked. Inte till folket i dagens riksdagsdebatt, och inte till de 900 Volvoarbetare som i går fick veta att deras jobb är hotade.

IP

Följ ämnen i artikeln