Nu har Sverige krokat arm med Viktor Orbán
Vem bry sig om hur det går för asktickan
Att prata om biologiska mångfald är inte alltid det lättaste. De flesta kan känna sympati för en tumlare eller ett fjällräv. Och nästan alla förstår att något är fel när torsken försvinner och det inte längre finns någon ål. Men vem orkar fundera över askticka eller skuggbräken?
I världen är en miljon arter idag hotade. Forskningen talar om ett sjätte massutdöende. Här hemma innehåller rödlistan 278 akut hotade arter. De flesta har många av oss antagligen aldrig hört talas om. Men alla spelar en roll i den bilologiska väv vi kallar livet.
I måndags var det meningen att EU:s miljöministrar skulle ha godkänt den nya lagen om klimatrestaurering. Normalt hade det varit en formalitet. De färdigförhandlade reglerna klubbades av EU-parlamentet redan för några veckor sedan. Bakom den nya lagen har det dessutom funnits en stabil majoritet av EU-länder.
Det blev inget beslut. Omröstningen har skjutits upp sedan Ungern och premiärminister Viktor Orbán ändrat sig. De vill inte längre ha någon lag, i alla fall inte som förslaget ser ut nu.
Sveriges regering och miljöminister Romina Pourmokhtari tillhör kanske de som jublar. Vårt land skulle nämligen ha röstat nej. Ministern brydde sig inte ens om att åka till mötet. Hon skickade sin statssekreterare.
Ännu högre jublar de stora svenska skogsbolagen. Det är deras protester som fått regeringen och svenska EU-parlamentariker från Centern, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att sätta sig på tvären.
Nu har alltså Sverige, arm i arm med Viktor Orbán, blockerat de nya reglerna.
– Regeringen borde skämmas, säger Miljöpartiets EU-parlamentariker Pär Holmgren till Dagens Arena.
Naturrestaurering låter krångligt. I verkligheten betyder det att länderna i Europa fram till 2050 behöver sätta in åtgärder för att återställa mer av naturen, både på land och i havet. Det kan handla om att bruka skogen skonsammare, ibland inte bruka den alls. Eller om att återställa våtmarker som dikats ur och tillåta naturliga översvämningar. Delar av havet och bottnarna skulle behöva skyddas.
Ett Europa med mer natur
Vi skulle få ett Europa med mer natur, och med större biologisk mångfald. Och dessutom, i alla fall enligt anhängarna, en kontinent med bättre möjligheter att begränsa klimatförändringarna.
Men vi skulle också få ett regelverk som sätter nya gränser för bolagens sätt att bruka sin skog. Regler som antagligen skulle kosta pengar i slutänden. För den svenska regeringen fick det ta överhanden.
Skogsbolagen hävdar för sin del att deras sätt att sköta skogen i själva verket är det bästa för klimatet. Vad är det egentligen för skillnad på ett kalhygge och en rejäl skogsbrand, frågar man sig.
Såren de tunga maskinerna lämnar i marken skulle kunna vara ett svar.
Debatten om hur skogen ska skötas lär fortsätta. Frågan är om vi får några regler för att restaurera naturen och stötta den biologiska mångfalden. Frågan är också hur det ska gå för asktickan och skogsbräken.