Ekonomin är riggad för att banken ska lura dig
Dyrare bensin, mat och räntor men de där uppe gör rekordvinster
Matpriserna stiger igen. Gul lök och päron ökar mest enligt nya siffror i veckan från Statistiska centralbyrån. Båda har ökat med över 50 procent sedan samma tid förra året.
Bensinen kostar ungefär 21 kronor och diesel 24. Dyrare än vid valet. Den som rest i sommar vet att kronan tappat något oerhört i värde, en euro ligger runt tolv kronor.
För de allra flesta är marginalerna borta eller på upphällningen. I somras fanns kanske lite sparpengar kvar, men i höst?
Ställa bilen? Sälja kläder på blocket? Klippa träningskortet?
På två år har priserna stigit med 18,5 procent. Var femte krona i din plånbok är borta. Men snart kommer nya räntehöjningar från riksbanken följda av ännu högre boendekostnader.
Kostnadskrisen har denna sommar konkurerats ut i nyhetsflödet av koranbränningar och homofobi från Sverigedemokraterna. Det fanns säkert en tanke med det från regeringspartiernas spindoktorer.
Men priserna fortsätter stiga.
Ebba Busch reste i valet runt med en falukorv och budskapet ”det är dyrt att vara svensk”. Falukorven var en symbol för hopp och för politisk handlingskraft. Det skulle inte behöva vara så dyrt, bara du röstade på henne så skulle hon hjälpa dig.
Sedan dess har regeringen gjort i stort sett ingenting.
Men alla är inte förlorare. Högre räntor betyder rekordvinster för banker och högre priser guldregn över matjättarna.
Tyvärr tillhör både banker och matjättar regeringens närmaste vänner. Så sannolikheten att Elisabeth Svantesson skulle ta dem i örat är i stort sett obefintlig.
Högern pratar gärna om konkurens och valfrihet. Men bland banker och matjättar finns knappast någon konkurens. Och ärligt talat, hur väljer du att inte äta? Att inte bo?
I veckan var jag och såg filmen Breaking social av den svenske filmskaparen Fredrik Gertten. Den ställer frågan om vi egentligen har råd med detta riggade ekonomiska system – har vi alls råd med de rika?
Svaret är att vår ekonomi bygger på en myt. Vi får lära oss att om vi arbetar hårt, anstränger oss i skolan och följer samhällets regler så kommer vi att lyckas.
Men i praktiken är motsatsen sann. Det lönar sig inte alls att arbeta. De som jobbar hårdast är ofta de som får minst tillbaka. Och de som i praktiken inte gör något samhällsnyttigt alls, som att leva på arbetsfria inkomster från kapital, får allt de pekar på.
Det viktigaste valet du kan göra är valet av föräldrar. Det är genom arv, ekonomiskt, kulturellt och socialt, som du når framgång.
Fredrik Gertten rör sig mellan världsdelar och sociala sammanhang. I Chile träffar han människor vid han en uttorkad flod där gruvbolaget helt enkelt tagit vattnet. Myndigheterna står på företagets sida.
I Staten Island, USA, möter han arbetare som försöker organisera en fackförening på Amazon. Samtidigt som de anställda saknar ventilation och rimliga vilkor skjuter Amazons grundare Jeff Bezos ut sig i rymden på en 11 minuters resa för flera miljarder.
Gertten träffar aktivister, forskare, journalister, ex-militärer och många andra för att ställa frågan: hur hamnade vi här?
Svaret är att det till stor del handlar om just de myter som berättas för oss.
En viktig pusselbit kommer från Sarah Chayes, prisbelönt journalist som under många år studerat korruption i Afghanistan. När hon kom hem till USA och analyserade det amerikanska samhället visade sig exakt samma mönster där.
Korruptionen och det köpta politiska inflytandet var i princip likadant, men utan att man pratade om det. Myterna har övertygat om att det inte är så.
En annan pusselbit kommer från Matthew Caruana Galizia, journalist på Malta och son till den mördade journalisten Daphne Caruana Galizia. Hon dödades 2017 när hon granskade korruptionen i landet.
Regeringspartiet hade sålt ut statens tillgångar till sina vänner och förväntade sig sedan jobb och ekonomisk vinning från just samma företag.
Exemplen från Afghanistan och Malta är som en blåkopia på den svenska skolan eller privatiserade vården. Skillnaden mellan korrupta tjänstemän och politiker i dessa länder och de moderater och liberaler som driver friskolor här är i stort sett obefintligt.
Först privatiserades den offentliga servicen. Sedan togs den över av just de politiker i just de partier som beslutade om privatiseringarna. Som nu blivit stormrika. Hur är inte detta just korruption?
För att lyckas med ett sådant skurkstreck krävs makt över människors tankar. Enligt en rapport från tankesmedjan Arena opinion, som står nära fackföreningsrörelsen, lägger näringsliver ungefär en kvarts miljard årligen på tankesmedjor och forskningsinstitut. Det är tio gånger så mycket som facket och andra progressiva organisationer lägger.
En kvarts miljard kronor som alltså bara går till att påverka politiker, journalister – och dig. Det är verklig makt.
Vid ett scensamtal efter filmen, som nu går upp på biografer i hela landet, beskrev Fredrik Gertten hur hans syfte är att få till ett samtal om de här frågorna. Många har tröttnat på det riggade systemet, det finns en oerhörd kraft att hämta ur det. Näringslivet har pengarna, men de har inte människorna
Och för att få verktyg att göra något krävs just samtal, att aktivister och folkrörelser börjar prata, organisera sig och protestera. Att bara knyta handen i byxfickan räcker inte.
I veckan kom även en annan nyhet.
”Jätteutdelningar på väg efter vinstfesten” skrev Dagens Industri glatt i onsdags.
”Storbankernas vinster har i det närmaste exploderat i år och det väntas synas i utdelningsbeskeden. Aktieägarna spås få en total direktavkastning på mellan 21 och 28 procent de kommande tre åren.”
Kan du gissa vem som har betalat för det kalaset?
Det är du.
Tror du verkligen att det måste vara så?