Kvinnoyrken gör människor sjuka
För sjunde året i rad ökar sjukdomar bland kvinnor på grund av dålig arbetsmiljö, enligt en rapport som Arbetsmiljöverket presenterade i går.
Den svenska paradoxen är att vi är ett av världens mest jämställda länder, samtidigt som vår arbetsmarknad är en av världens mest könsuppdelade.
Det får konsekvenser för trivseln på jobbet, hur kvinnor och män uppfattar arbetslivet – och vår hälsa.
Könsaspekten tydlig i statistiken
Förra året anmäldes sammanlagt cirka 122 500 arbetsskador, enligt Arbetsmiljöverket. Statistiken för 2016 visar på en uppgång av antalet arbetsplatsolyckor och en minskning för arbetssjukdomar om man bakar ihop siffrorna för män och kvinnor.
Könsaspekten blir inte tydlig förrän man går in och närstuderar statistiken.
Männen är oftare sjukskrivna på grund av belastningsskador och de löper också större risk för att omkomma på jobbet. Kvinnorna är framför allt drabbade av psykiska diagnoser, som stressreaktioner eller depression.
Störst är risken i yrken där man har kontakt med andra människor, så som vård, skola, omsorg och socialtjänst.
Även män som arbetar inom kvinnodominerande yrken löper högre risk att sjukskrivas av stress.
Sämre villkor och mindre resurser
Fackförbundet Vision har tidigare undersökt kopplingen mellan antalet sjukskrivningar i kvinnodominerande yrken och stress. De har pekat på att kvinnoyrken ofta har sämre villkor och mindre resurser.
Att kvinnor sjukskrivs för stress handlar generellt sett inte om individuella problem, eller om att de känner efter lite för mycket. Det är arbetsbelastningen som gör människor sjuka, oavsett kön.
Ska arbetsgivare och politiker kunna vända den negativa trenden krävs ett genusperspektiv på riskerna i kvinnoyrken – och en bättre balans mellan krav och resurser.