Alla elever borde besöka Auschwitz
I dag är det 70 år sedan sovjetiska trupper befriade Auschwitz-Birkenau. Det finns egentligen inga ord som kan beskriva det största brottet i mänsklighetens historia.
Under Förintelsen användes industrisamhällets alla landvinningar, modern teknologi, effektiv administration och metoder hämtade från massproduktionen för att utrota människor. En stor del av det tyska samhället, från industrin som tillverkade giftgas till byråkrater som ordnade så tågen gick i tid, var inblandade.
Historien är väl utredd, vi vet vad som hände och vilka som bar ansvaret.
Det händer igen
Men i dag finns inte många kvar som själva kan berätta. Snart är massgravarna, godstågen och gaskamrarna bara bilder och ord på papper.
”De som inte kan komma ihåg det förflutna är dömda att återupprepa det” sa en gång den spanske filosofen George Santayana.
Orden möter i dag besökare vid Auschwitz.
– I dag är jag arg! Jag blir arg för det händer igen. Man delar in folk i bra och dåliga. Så snart man delar in folk är det fara å färde. Det slutar med gas, sa Hèdi Fried, som själv överlevde Förintelsen, till SVT i veckan.
Livsfarlig glömska
I söndagens val i Grekland blev nazistiska Gyllene gryning tredje största parti och antisemitismen sprider sig igen, även i Sverige.
Ett viktigt sätt att möta fördomar och hat är genom kunskap. Det har varit ovärderligt att överlevare från koncentrationslägren sedan många år rest runt i skolorna för att berätta.
Många skolor har även själva genomfört studiebesök i Auschwitz. Har man själv varit där och med egna ögon sett dessa platser glömmer man det aldrig.
Det borde göras till en självklar del av historieundervisningen i gymnasieskolan.
Glömskan är bokstavligt talat livsfarlig.