Efter Hägglund – sönderfallet
Det är över.
I dag meddelade Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund – på Twitter – att han lämnar som partiledare vid ett extra riksting under våren.
I elva år har Hägglund varit ledare för ett parti som det bara gått sämre och sämre för i opinionen. Valresultatet i höstas var det sämsta på 20 år och för sådant får man i regel lämna sin post, oavsett vilket parti man leder.
Och kanske hade det kunnat gå ännu sämre för KD.
Fick FP köpa konservatism
När Göran Hägglund tog över partiledarskapet från institutionen Alf Svensson 2004 så var han mest att betrakta som Svenssons portföljbärande skugga.
Han stod inte för något nytt utan bara något blekare.
Ur det perspektivet är det häpnadsväckande kanske inte att det gått så dåligt för KD utan att det gått över huvud taget.
Med tiden hittade Hägglund sin roll. I dag brukar ju den politiska journalistiken enas om att Hägglund är "rolig" och kanske är det vad som räddar ett parti.
Dessutom har ju Hägglund varit minister i åtta av sina elva år som partiledare. Det är ingen liten sak, särskilt som att han faktiskt kan räkna hem en del framgångar där.
Han lyckades vrida svensk familjepolitik åt höger och fick Folkpartiet att köpa smärtsamma saker som vårdnadsbidraget.
Han lyckades att rida ut en partiledarstrid 2011 och verkar faktiskt ha valt själv när han skulle avgå.
Men nu är det slut.
Underlivsbesatta farbröder
Efter sig lämnar Göran Hägglund en omorientering av partiets migrationspolitik och hur det arvet ska förvaltas av näste ledare återstår att se.
Partiets tunga falanger – den kristna, underlivsbesatta högern och reaktionära småfarbröder – lär snart fara i strupen på varandra.
I dag deklarerar ungdomsförbundet KDU:s ordförande Sara Skyttedal att hon vill göra det olagligt att vara medlem i "grundlagsfientliga organisationer" och att personer ska kunna förlora sitt medborgarskap om de är medlemmar i sådana organisationer.
En del skulle kalla det programförklaring.
Samtidigt sägs både EU-parlamentarikern Lars Adaktusson, partisekreteraren Acko Ankarberg och kommunpolitikern Ebba Busch Thor stå i kulisserna och vara sugna på nytt arbete.
Nu börjar det.
Vem som tar makten i Sveriges minsta parti kan bli en blodig affär.