Hosni Mubarak är ett vårtecken
Det är vår i luften. Arabisk vår.
I går avgick den 82-årige Hosni Mubarak som president i Egypten. Han lämnar över makten till militären som av allt att döma spelat en förhållandevis konstruktiv roll under protesterna.
Vägen till demokrati är lång och mycket kan hända. Men genom Mubaraks avgång bevittnar vi något verkligt dramatiskt.
Egypten är med råge det största arablandet. Det som händer nu har potential att förändra hela Nordafrika och Mellanöstern.
Den arabiska vår vi väntat så länge på har börjat.
Det började med protester i Tunisien efter att gatuförsäljaren Mohammed Bouazizi den 17 december brände sig till döds i protest mot lokalt myndighetetsmissbruk. Protesterna ökade i styrka och i mitten av januari avgick president Zine El Abidine Ben Ali efter 23 år vid makten.
Revolten i Tunisien inspirerade till protester runt om i arabvärlden och även i Iran. I Egypten kom de att vara i 18 dagar innan Mubarak i går meddelade sin avgång. Muhammad Hosni Sayyid Mubarak har styrt Egypten sedan 14 oktober 1981. Det blev nästan 30 år.
Han efterträdde förre presidenten Anwar Sadat efter att denne blivit mördad. Själv överlevde han hela sex mordförsök.
Ur enkla förhållanden arbetade han sig upp inom militären och flygvapnet.
Mubarak har skickligt spelat ut olika intressen mot varandra i Mellanöstern. Han var djupt inblandad i förhandlingarna om Camp David-avtalet 1979 som ledde till fred mellan Israel och Egypten. Han har framstått som västs viktigaste allierade i arabvärlden och en stabiliserande faktor i en instabil region.
Han har bekämpat militant islamism och särskilt Muslimska brödraskapet i Egypten. Efter 11 september har han framstått som en pålitlig partner i kriget mot terrorismen.
Det minskade omvärldens protester mot hans hårdhänta metoder.
Frågan är vad som händer nu. Förhoppningsvis går både Tunisien och Egypten mot mer av demokrati och öppenhet. Omvärlden måste pressa på de tillfälliga regeringar som tillsätts så att fria och rättvisa val verkligen kommer att hållas.
Mubaraks avgång kan inspirera till fler protester och ökat engagemang bland demokratiaktivister i hela regionen. I Jemen har protester pågått under de senaste två veckorna. Presidenten sedan 32 år, Ali Abdullah Saleh, är skakad men sitter än så länge säkert. Hur länge till?
I Iran är en protest planerad till 14 februari. Regimen verkar skakad. Man har börjat arrestera aktivister och satt oppositionsledaren Mehdi Karroubi i husarrest. Blir protesten av är det första gången sedan massprotesterna mot fuskvalet 2009.
Den arabiska våren blir förhoppningsvis även en persisk.