Vem talar om de nya klassklyftorna?

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Hyr in dig hos någon som har ett stort hus.

Det var Mats Odells råd till landets ungdomar när Rapport larmade om bostadskrisen. Mer än en miljon unga ska hitta tak över huvudet de närmaste tio åren, men statsrådet Odell tänker inte ändra sig. Ut med investeringsstöd och räntebidrag, in med en marknad där bara pengarna bestämmer.

Regeringens bostadspolitik betyder i praktiken ett stopp för nya hyresrätter. De som redan finns får gärna säljas.

”Allt ska bort!” berättar Södermalms­nytt. Mer än 18 000 lägenheter är till salu enbart i Stockholms innerstad.

– Det finns ju chans att tjäna en hacka, säger hyresgästen Veronica de Pablo till tidningen.

Många gjorde det förra gången. Miljarder fördes över från kommunens gemensamma kassa till privatpersoner. Trevligt för dem men inte för ungdomar som behöver någonstans att bo. Villaägarna i rika Danderyd får däremot kraftiga skattesänkningar.

Det är ett systemskifte. Klasskillnaderna och segregationen ­växer.

Hur ska oppositionen svara?

Socialdemokratin protesterar mot den sänkta a-kassan. De borgerliga förslagen granskas. I går startade en turné för rättvisa. Jättebra.

Men det räcker inte. Vart tog omprövningen av den egna politiken vägen? Tolv år av rege­ringsmakt, ändå så många fattiga barn, så många helt utanför samhället.

En av de första uppgifterna borde vara att se Sverige som det är, allt det som är bra men också att det fanns skäl till varför väljarna valde bort Göran Persson och hans regering. Den tyska socialdemokratin vågar föra en sådan debatt öppet, varför håller sig så många här till mejllistor och interna möten?

Omprövning är inte varumärket på den enda större motion som socialdemokraterna lagt fram efter valet. Budgetförslaget innehåller många av vallöftena, men inga krafttag mot segregationen eller besked om framtidens bostadspolitik. Pengarna saknas.

Motionen snickrades ihop av Pär Nuder och hans närmaste krets. Andra erfarna riksdagsledamöter bjöds inte in att hjälpa till i tid. Ett exempel på samma centralism som ledde socialdemokratin till sitt sämsta valresultat sedan 1928.

Några har talat om klassklyftorna. Morgan Johansson skrev bra på DN Debatt om varför socialdemokratin inte kan vända arbetarklassen ryggen och närma sig brittiska New Labour ännu mer.

Göran Persson och Pär Nuder tycks inte ha omprövat sin självbild att det går så fantastiskt bra för Sverige.

Inom (s) verkar det däremot läggas energi på att beskriva kvinnliga partiledarkandidater som ”höger” för att de någon gång i tiden kunnat tänka sig att gynna hushållstjänster. En kontroversiell fråga, visst, men möjligen kunde synen på barnfattigdomen och den nya underklassen också ha betydelse för den som vill dela in politiker i höger och vänster.

Nästa partiledare måste se och tala om utanförskapet.

n?n?n?

Klimatfrågan handlar också om rättvisa, mellan fattiga och rika i världen. Aftonbladets kampanj har redan samlat 300 000 namn.

Hur reagerar politikerna?

Energiminister Maud Olofsson väljer att omedelbart dumpa ett av alliansens löften. EU måste ställa krav på hur mycket bränsle som bilar får dra, hette det i valmanifestet.

Dokumenten till riksdagens EU-nämnd i dag säger något annat. Sverige kan acceptera slutsatserna inför energiministrarnas möte 23 november. En urvattnad text som Maud Olofsson tänker skriva under, utan tydliga krav på bensinsnåla bilar.

Snacka om svek.

Mats Engström