Alldeles för stora vinster i bankerna
Att SBAB "chocksänker" räntan från 2,75 till 2,1 procent på femåriga bostadslån har inte bara skapat nya ränterubriker. Den statliga bostadsbanken har också fått kritik, eftersom extrapriser på räntor inte så lite påminner om fornstora dagar när bankerna slogs om att få låna ut pengar och alla trodde de skulle bli förmögna på aktiespekulation och bostadsaffärer.
Vi vet ju hur det gick. 500 procents ränta, sanering av statsfinanserna och allt det där.
Ingen klarsignal
Dessutom har ju Stefan Ingves inte precis gjort någon hemlighet av att han absolut inte vill att riksbankens nollränta ska bli en klarsignal för lånefinansierad konsumtion. Bolånen kan möjligen bli billigare, men inte större.
Egentligen borde redan det faktum att vi inte längre kan diskutera räntan utan att omedelbart börja prata om bostadsmarknaden göra oss bekymrade. Räntor handlar också om investeringar, företagsklimat och valutakurser. Men det är bostadslånen och månadskostnader vi pratar om, och bara det.
En tickande bomb
Självklart är dagens situation, med skyhöga bostadspriser och rekordlåga räntor, en tickande bomb. En vacker dag kommer lånen att bli dyrare och risken är att hårt skuldsatta hushåll får svårt att betala. Skulle sedan bostadspriserna dessutom falla blir det riktigt besvärligt.
Därför kommer vi att fortsätta att diskutera amorteringskrav, lånetak och andra åtgärder för att begränsa lånebergets tillväxt.
Men lösningen kan inte vara att bankerna håller uppe priset på lån och stoppar mellanskillnaden i det egna kassavalvet. Ändå tycks det faktiskt vara precis det som händer. Svenska Dagbladet beskriver bankernas vinstmarginal som "historiskt hög", och det märks när aktieägarna ska belönas.
Bankirerna brukar hävda att de behöver pengarna inför sämre tider, och att politiska krav på buffertar tvingar fram högre priser. Ändå har uppenbarligen de svenska bankerna just nu mer pengar än de behöver.
Inga småsummor
I våras kunde alla de fyra svenska storbankerna höja aktieutdelningen ordentligt, och det är inga småsummor vi talar om. Nordeas ägare kunde glädja sig åt en utdelning på drygt 15 miljarder kronor. Swedbanks ägare fick 11 och ägarna bakom Handelsbanken drygt 10 miljarder.
I SEB stannade aktieägarnas lott i våras på lite knappt 9 miljarder kronor.
Allt som allt delade de fyra svenska storbankerna ut drygt 45 miljarder i våras. Det är summor som annars bara förekommer i samband med statsbudgeten, och i trianguleringens tidevarv knappt ens där. Pengar som bland annat kommer från räntor som svenska hushåll betalat för sina bostadslån.
Och mitt i diskussionen om räntesatser, världskonjunkturer och möjliga bostadsbubblor går det inte att komma ifrån känslan att bankerna tjänar alldeles för mycket på oss när de kan dela ut 45 miljarder till sina ägare.