Nu börjar Borg tala klarspråk

Ingvar Persson

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

1 APRIL 2011. Lönebildningen

Det finns en sak som borger­liga politiker har vägrat tala om ­sedan valet 2006. Att jobb­politiken, med hårdare villkor för sjuka och arbetslösa, sänker lönerna för de som har arbete.

Att motståndare i politiken och anhängare bland ekonomerna haft en annan mening har ­inte spelat någon roll. Bud­skapet har legat fast, jobb­politiken ska inte sänka lönerna.

Finansministern har visserligen försiktigt talat om a-kassan som ett sätt att påverka lönebildningen och om sänkta

reservationslöner. Men att det i klarspråk betyder lägre löner för många har Borg inte velat gå med på.

Inte förrän i onsdags.

Då läxade Anders Borg upp landets kommunalpolitiker, ­socialdemokrater likväl som moderater, för att de som arbetsgivare varit dåliga löne­förhandlare.

Borgs kritik handlade inte om att löneökningarna i allmänhet. Kritiken gällde miniminivåer i avtalen. De som har allra minst betalt borde med finansministerns logik nöja sig med ännu mindre.

Kanske har Anders Borg trots allt tagit intryck av kollegorna i de andra EU-länderna och unionens planer på att styra lönebildningen i medlemsländerna. Den svenska regeringen har protesterat. Bland annat ogillade Anders Borg att EU uttalar sig om just de offentliganställdas löner.

Ändå gör han nu samma sak.

Det är sensationellt på flera sätt.

Naturligtvis därför att det innebär att regeringen lägger sig i lönebildningen. Inte i princip, utan med sikte på speciella avtal och utpekade löntagare.

Det är oförenligt med tanken på löner som ett ansvar för fack och arbetsgivare.

Het stridsfråga

Avtalens lägstalöner är inte heller någon struntfråga. Det senaste årtiondet har de varit en av de hetaste stridsfrågorna

i förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare.

Våren 2003 orsakade lägsta­lönerna för Kommunals medlemmar – just de Anders Borg nu anser är för höga – årtiondets största arbetsmarknadskonflikt.

I avtalsrörelsen 2007 drev privattjänstemännen – på mycket goda grunder – kravet på höjda lägstalöner. I till exempel callcenter-branschen tillät avtalen orimliga villkor.

Upprörande ärlig

För samordningen i LO, som är viktig för hela lönebildningsmodellen, har lägstalönerna ­spelat en avgörande roll.

Nu underkänner alltså ­finansministern resultatet.

Kanske bottnar det bara i en önskan om att tala klarspråk. Det kan vara begripligt efter att i åratal ha fått hålla tand för tunga. Nu säger Anders Borg rakt ut att de som har sämst ­betalt tjänar för mycket.

Det är upprörande, men det är i alla fall ett slags klarspråk.