V får inte bli för urvattnat

Anders Lindberg

Politisk chefredaktör

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Uppdaterad 2014-01-13 | Publicerad 2014-01-10

helskärm

10 JANUARI 2014. V-kongressen

I dag inleder Vänsterpartiet sin 40:e kongress i Stockholm. Det är ett av Sveriges just nu mest framgångsrika partier som samlas, även om många inte upptäckt det än.

Jonas Sjöstedt har både lyckats öka stödet för Vänster­partiet i opinionen sedan valet, och vrida samhälls­debatten åt vänster. Han har även samlat sitt parti, en erkänt bråkig skara, kring ett enda budskap: nej till vinst i välfärden. Det är ingen liten bedrift.

En giftig cocktail

Om Vänsterpartiet hanterar sin framgång rätt kan de bli ett av de viktigaste partierna både inför EU-valet i maj och riksdagsvalet i september.

Orsaken heter bland annat: Sverigedemokraterna.

Inför EU-valet kan höger­extrema partier som Nationella fronten i Frankrike, Frihetspartiet i Nederländerna och UKIP i Storbritannien nå mycket bra resultat. Det finns till och med en risk att de blir störst från sina respektive länder i Europaparlamentet.

Dessa partier går till val på en giftig cocktail av rasism, anti­etablissemang och EU-motstånd. Över hela Europa för­söker rasistiska krafter surfa på den kritik som finns mot EU, maktfullkomliga nationella politiker och exempelvis misslyckad jobbpolitik.

När de stora partierna samlas i mitten för att slåss om marginal­väljare öppnas möjligheten för högerextremister att nå långt utanför den egna rasistiska kärnan av väljare.

Mest EU-kritiskt

Det vore ett drömläge för SD om de tillåts positionera sig som det enda verkligt EU-­kritiska partiet och det enda parti som står upp mot någon slags diffus ”överhet”.

Men de högerextremas EU-motstånd står för något i grunden annorlunda än den traditionella svenska EU-kritiken från vänster.

Vänsterpartiet är Sveriges traditionella antietablissemangsparti. Det har också alltid varit det mest EU-kritiska av de demokratiska partierna. Det ligger därför något i vad Johannes Klenell, vänsterpartist och redaktör för satirtidningen Galago, skrev i ett inlägg den 1 januari i år: ”Bara Vänsterpartiet är rustat att bli det ’andra’ missnöjespartiet”.

Farligt utan nerv

I sin strävan att bli ett mer attraktiva för väljarna är det viktigt att Vänsterpartiet inte samtidigt blir för urvattnat.

Vi lever i en tid när partistrateger tror att de vinner på att inte skrämma väljare. Men utan en tydlig konflikt mellan vänster och höger blir politiken utan nerv. Det är farligt.