Grova övergrepp pågår i Burma nu

Naivt att se Burma som ett nyöppnat köpcentrum för Svenska företag

Burmas oppositionsledare Aung San Suu Kyi har valts in i parlamentet och presidenten Thein Sein har reformerat samhället. Men exempelvis fortsätter förföljelsen av folkgruppen rohingya i landet.

I dag landar statsminister Fredrik Reinfeldt i Burma. Bland annat kommer han att träffa oppositionsledaren och nobelpristagaren Aung San Suu Kyi.

Burma har utvecklats dramatiskt de senaste åren men grova övergrepp mot mänskliga rättigheter fortsätter i stor skala. Det vore naivt att se Burma som ett nyöppnat köpcentrum där svenska företag obehindrat kan handla. Tyvärr ger statsministerns delegation lite det intrycket.

Utgångspunkten för Sveriges relationer med Burma bör vara stödet till mänskliga rättigheter och övergång till demokrati, inte möjligheten till investeringar.

I maj hade Aftonbladets ledarsida möjlighet att besöka Burma och huvudstaden Rangoon. Bland annat träffade vi U Tin Oo som är andreman efter Aung San Suu Kyi i det största oppositionspartiet, National League of Democracy.

U Tin Oo är 86 år gammal och var tidigare general men hoppade av regimen. Den bild han gav var entydig. Opposionen välkomnar turister, de välkomnar investeringar från utländska företag, men det måste ske med förståelse och respekt för det som händer i landet.

Burma har på några få år gått från en av världens värsta diktaturer till lite mer av öppenhet. Men det finns ingen demokratisk tradition, inga oberoende institutioner, rättsstatens principer gäller inte, lagar saknas.

När vi besökte Burma i våras hade fackföreningar just blivit tillåtna. Men det civila samhället är svagt. Folk är fortfarande rädda. De nystartade fackföreningar vi träffade hade bara en handfull medlemmar, engagerade, men få. I Burma förekommer även ett omfattande barnarbete. Svenska företag får se upp så att de inte bidrar till att fördjupa förtrycket. De kommer att ha ögonen på sig.

Sedan juni i år pågår en serie systematiska övergrepp mot folkgruppen rohingya i delstaten Rakhine. Det började med lokal oro mellan den buddistiska majoriteten och de huvudsakligen muslimska rohingya. Det har utvecklats till etnisk rensning där rohingya dödas eller tvingas fly till grannlandet Bangladesh.

Rohingya är bara ett av flera exempel på hur minoriteter, i huvudsak längs Burmas gränser behandlas illa av regimen. Bland annat sker övergreppen för att underlätta utländska investeringar.

När Fredrik Reinfeldt besöker Burmas statsledning är det dessa frågor han behöver ta upp. Han måste ställa hårda krav på fortsatta reformer och att de kvarvarande politiska fångarna släpps.

Det är bra att Sverige ökar sina kontakter med Burma men det bör ske på det burmesiska folkets villkor, inte på våra.

Följ ämnen i artikeln