Otryggheten är en smittsam sjukdom
Timanställd, projektjobb, bemanningsanställd, vikarie, provanställd.
För många svenskar är det just så kontakten med arbetsmarknaden ser ut.
Enligt en LO-rapport från i fjol hade över 618 000 personer ett tillfälligt jobb det första kvartalet 2014. Det motsvarar 15 procent av arbetskraften. De tidsbegränsade anställningarna har ökat med drygt 60 procent sedan 1990.
För den enskilde betyder otryggheten på arbetet förstås en del. Man tjänar i regel sämre. Man har svårt att få hyreskontrakt och svårt att ta lån. Att ta semester blir svårt. Att sakna en fast inkomst påverkar ens pension. Det påverkar ens föräldrapenning. Och det påverkar ens a-kassa.
Men otryggheten smittar, visar ny forskning från Stockholms universitet.
De negativa konsekvenserna av otrygghet på jobbet – bland annat sämre hälsa, risk för utbrändhet och illojalitet med arbetsgivaren – uppstår även om den egna anställningen upplevs som trygg eller ej.
Lena Låstad har studerat hur en kollektiv upplevelse av otrygghet på arbetsplatsen påverkar alla anställdas arbetsinsats och hälsa.
– Folk skiljer mellan sin egen oro och ett klimat av otrygghet på arbetsplatsen men påverkas ändå av stämningen, säger Låstad till Kommunalarbetaren.
Hur det kan gå till är inte så svårt att förstå.
På vissa arbetsplatser, till exempel i bygg- och mediebranschen, förekommer det att ägaren startat ett särskilt bemanningsföretag där människor man inte vill anställa ”på riktigt” placeras, inhyrda på tidsbestämda kontrakt som kan förlängas i all evighet.
Här tjänar man inte sällan mindre och har sämre förmåner än sina fastanställda kollegor, trots att man gör samma jobb.
Oron det skapar sprider sig och försämrar arbetsmiljön för alla på arbetsplatsen.
Det borde vara en varningssignal för de arbetsgivare som inte ser ett värde i att alla som jobbar för dem är trygga.
Det kan betala sig, både i lojalitet och i arbetsresultat.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.