Kräv svenska löner för arbete i Sverige

Trots att mycket förändrats i kölvattnet efter den arbetsrättsliga konflikten på Vaxholm för elva år sedan är det fortfarande stora hål av otrygghet och utnyttjande som härjar på den svenska arbetsmarknaden.

1 oktober 2015

Lex Laval

Det har gått mer än elva år sedan ett lettiskt byggföretag, som arbetade med skolbygge i Vaxholm, tvärvägrade att skriva ett svenskt kollektivavtal för sina anställda. Elva år sedan fackförbundet Byggnads motvilligt bestämde sig för att sätta hårt mot hårt och förklara bygget i blockad. Det har gått elva år som förändrat ­synen på EU, arbetsmarknadens sätt att fungera och det politiska landskapet.

Elva år av ökad internationell rörlighet, men också av ovärdiga arbetsvillkor, dumpade löner och ojuste konkurrens.

Tio procent är tillfälliga arbetare

Varje år dör människor på svenska ­arbetsplatser långt från familj och vänner. År efter år visar statistiken att tio procent av de som dödas i arbetsplats­olyckor är här och arbetar tillfälligt.

Vaxholmskonflikten och rättsprocessen efteråt, det så kallade Laval-målet, har förändrat Sverige, och förändringen fortsätter.  I går presenterade regeringens utredare Marie Granlund ett förslag som ska ge arbetare från andra EU-länder – utstationerade är termen – rimliga arbetsvillkor.

Förstärkning av fackens rätt

Utredarna lanserar det otympliga ­ordet utstationeringskollektivavtal. Förslaget innebär en förstärkning av fackens rätt att använda stridsåtgärder för att få fram ett avtal om den minimi­nivå som EU-reglerna ska garantera. Det gillar inte den borgerliga oppositionen eller Svenskt näringsliv. Ett kollektivavtal ger facken möjlig­heter att kontrollera så att kollektivavtalen följs. För den som arbetar på en stor svensk arbetsplats med personalavdelning, fackklubb och hela baletten låter det kanske som en självklarhet. Så behöver det inte vara när jobben finns i ett främmande land, är tillfälliga och de anställdas förutsättningar att ­hävda sin rätt obefintliga. Dessutom innebär ett kollektivavtal – även på minimi­nivåer – att de anställda får ­möjlighet att kräva sin rätt direkt i svensk domstol.

Hål av otrygghet

För att systemet ska accepteras av EU får Arbetsmiljöverket ibland rätt att avgöra den nya miniminivån. Det gillar ­inte LO, som tycker att avtal är en fråga för arbetsmarknadens parter. Låt oss tala klartext. Bilden av den svenska arbetsmarknaden som en välfungerande maskin, där avtal och förhandlingar avgör trygga löntagares villkor, är helt enkelt inte sann. I verkligheten finns stora hål av otrygghet och utnyttjande. Gårdagens förslag försöker lappa över en del av de missförhållanden som EU-domen i Laval-målet skapade. Det är bra och viktigt, men vi får inte för ett ögonblick inbilla oss att förslaget ensamt kommer att skapa ordning och ­reda på arbetsmarknaden, vare sig i Sver­ige eller i Europa.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

Följ ämnen i artikeln