Politiker borde lära sig av IKEA

Ikea i Kungens kurva i Stockholm.

Förra året gjorde möbeljätten Ikea sitt bästa resultat någonsin. Vinsten efter skatt landade 2014 på 3,3 miljarder euro.

Det är så ett internationellt storföretag redovisar sina pengar.

I Sverige steg försäljningen med ­6 ­procent, till nästan 14 miljarder kronor.

Ikea har blivit en symbol för det ­svenska välfärdssamhället.

De platta ­paketen fyllde folkhemmet med möbler och restaurangens köttbullar representerar svensk husmanskost världen över.

Att företaget också har förknippats med trixiga skatteupplägg, antifackliga kampanjer, låglönearbete och – i ­alla fall ibland – barnarbete hör förstås ­också till bilden.

Varumärke att försvara

Ingen kan förneka att Ikea har ett ­varumärke att försvara, och i samband med gårdagens resultat ville koncern-chefen Peter Agnefjäll ­förknippa det med hållbarhet och miljö.

Billiga led-lampor, kranar som startar ­i kallvattensläge, ­­­solpaneler och ­vindkraftverk ingår ­i ­hållbarhetsstrategin ­“People & planet ­positive”. Ikeachefen kunde stolt berätta att ­koncernen nu äger ­224 vindkraftverk och 700 000 ­solpaneler.

Andelen certifierat trä i möblerna ökar och möbeljätten är på väg mot målet att all ­bomull ska produceras på ett hållbart sätt.

Kommer inte rädda världen

Ikeas platta paket och led-lampor ­kommer naturligtvis inte att rädda ­planeten. På många sätt är grunden för ­företagets ­affärsidé ­tvärtom ett ­­konsumtionsmönster som aldrig kan bli långsiktigt hållbart.

Men ­att ett ­trendkänsligt ­globalt ­­konsumentföretag som Ikea ­väljer att l­yfta fram ­satsningar på miljö och ­resurser som en del av varumärket är ett tecken.

Hållbarhet är ­inte ­bara en förutsättning för ­livet. Det är dessutom ett bra ­försäljningsargument. Där har åtskilliga politiker ­något att ­lära.

Följ ämnen i artikeln