"Putin slår sönder det ryska folkets framtid"
Martin Kragh ser ett farligare Ryssland växa fram
Den 24 februari påbörjades ett nytt mörkt kapitel i Europas historia. Det sa Rysslandskännaren Martin Kragh i Aktuellts förlängda nyhetssändning samma kväll. Han hade flängt runt i olika nyhetsstudior hela dagen. En hårslinga hängde ned i pannan, blicken dystert mörk.
– Jag tror att alla vi som har arbetat länge med de här frågorna förstod vad detta innebar, förklarar han.
– De bilder vi nu har sett från Mariupol, Butja, Irpin – det var sådana scenarier man fick på näthinnan. Det är så Ryssland krigar, det var bara en tidsfråga.
Jag träffar Martin Kragh på en rätt folktom bar på Södermalm i ett påsklovsledigt Stockholm. Han har haft en heldag med äldsta barnet på stan. Visat riksdagen, slottet och gått på museum. Historieintresset och berättarviljan är inte bara ett yrke.
Som docent vid Uppsala universitet och biträdande chef för Centrum för Östeuropeiska studier har Martin Kragh specialiserat sig på Ryssland med närområde. Att satsa på just det stora landet i öst ansågs lite udda i början av 2000-talet, säger han. Femton år senare är hans kunskaper efterfrågade överallt.
Bara några dagar innan boken skulle gå i tryck skedde invasionen
Vältajmat har Martin Kragh i dagarna också gett ut sin första bok: "Det fallna imperiet", om Ryssland och väst under Vladimir Putin. Den handlar om Putins utveckling från president till auktoritär ledare med stormaktsdrömmar.
– Jag har jobbat på boken i två år. I december blev det uppenbart att Ryssland stod inför en eskalation. Bara några dagar innan boken skulle gå i tryck skedde invasionen. Då blev jag tvungen att skriva om en del, konstaterar han krasst.
Med boken vill han beskriva hur Ryssland och väst under lång tid har rört sig mot en konflikt. Han påstår inte att han förutsåg ett storkrig i Ukraina, men att det mesta pekade på att det skulle ske. Den ryska annekteringen av Krim 2014 var bara början.
– Kremls alltmer repressiva inrikespolitik, Putins besatthet av vedergällning för oförrätter och av tanken på att Ukraina inte är ett riktigt land. Det stod tydligt att Ryssland aldrig kommer backa.
När Martin Kragh kom till Moskva för att plugga ryska som 20-åring var Ryssland något annat.
– Det hände mycket på alla områden, ekonomin, kulturen… Då vågade man vara optimist om framtiden, säger han.
Flera av de tidigare sovjetiska staterna, som de baltiska länderna, genomgick en demokratisk förvandling. Det fanns en förhoppning om att Ryssland skulle göra en liknande resa. Gorbatjov rev ned järnridån, Jeltsin fortsatte ett reformistiskt arbete och lämnade över makten fredligt.
Hans efterträdare visade sig vara av annat virke. Vladimir Putin gjorde Ryssland mer auktoritärt och mer korrumperat.
2012 skedde den stora vändningen, menar Martin Kragh. Innan hade Alexej Navalnyj lockat ut hundratusentals demonstranter på gatorna. En oppositionsrörelse spirade.
Han har blivit råare, mer maktfullkomlig, mer hatisk
Putin slog tillbaka med all kraft när han kom tillbaka som president efter fyra år med Medvedev på posten.
– Den interna repressionen och den externa aggressionen ökade, säger Martin Kragh.
Oberoende medier har med tiden släckts ned, studentprotester möts med våld av nationalgardet och oliktänkande hotas och fängslas. I flera fall har de dödats.
Kragh menar att den ryske presidenten också har förändrats under sin tid vid makten.
– Han har blivit råare, mer maktfullkomlig, mer hatisk, ältar oförrätter och nästan lever i det förflutna snarare än att titta på framtiden.
Går det att avsätta Putin – och skulle det göra någon skillnad?
– Tittar man på den här typen av styren sedan 1945 och framåt brukar de byta händer på tre olika sätt. Antingen att autokraten dör på sin post eller avsätts i någon typ av elitkupp. Den tredje typen är en revolution underifrån.
– Vi vet inte när eller hur, men något av de tre sätten är de mest sannolika, säger Martin Kragh.
Det är inte helt okomplicerat att Martin Kragh låter sig intervjuas i Aftonbladet. Tidningen klandrades för tre år sedan av Pressens Opinionsnämnd för påståenden om att han har kopplingar till brittisk underrättelsetjänst. Kragh tillfogades en "oförsvarlig publicitetsskada", konstaterade PO i sitt beslut.
När jag frågar honom om en intervju tackar han ändå ja. Vi känner inte varandra men var i samma kretsar som unga i Stockholm. Då minns jag honom främst som Prao-D, en dj som spelade hiphop, soul och funk på klubbar och barer. Musikintresset är fortfarande stort, hemma finns tusen vinylskivor.
– Det är mitt intresse, det är så jag varvar ned på kvällen.
Finns det några likheter mellan dj:andet och forskandet?
– I båda fallen krävs det ett stort tålamod. Som forskare kan du tro dig hitta intressanta saker i arkiven men i själva verket är det helt irrelevant. Plötsligt hittar du en konstig papperslapp som visar sig vara väldigt värdefull. Samma sak är det med vinyl. Man bläddrar igenom hundratals repiga Barbara Streisand och John Bon Jovi, men så dyker det upp en jamaikansk rootsplatta i perfekt skick för fem spänn.
Hur reagerar du då?
– Då blir man glad, säger han och skrattar.
– Man visar upp fyndet för sina polare. Som forskare skriver man en forskningsrapport istället.
Vi talar om den stora frågan i Sverige just nu – om vi ska gå med i Nato eller inte. Martin Kragh vill inte ha någon åsikt i frågan, men tror aggressionen från Ryssland kommer öka alldeles oavsett beslut. Han nämner desinformationskampanjer, cyberattacker och ökad militär närvaro i Östersjön. Det enda som kan förändra den bilden är ett förändrat styre i Kreml.
Vad ser du för framtid för Ryssland?
– Putin har slagit sönder Rysslands framtid. Han har inte bara försatt landet i den här fruktansvärda konflikten med Ukraina utan också dragit in ryssarna i en djup ekonomisk kris.
– Landet kommer bli både mer oförutsägbart och farligt framöver.