Därför närmar vi oss korruption

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-10-17

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Privatiseringen sätter förtroendet ur spel

smutsigt Janne Josefsson och Nils Hansson avslöjade mutskandaler i Göteborg. Och chefen för cancervården, Roger Henriksson, och moderaten Helena Jungestam satt båda på dubbla stolar när de hade vinstintressen bakom sina förtroendeuppdrag.

I moderatstyrda Österåkers kommun avknoppades Röllingby gymnasiums yrkeslinjer (frisör-, bygg-, och el­programmen). Bolaget som tog över denna del av skolan heter Au Claves och ägs av två lärare. Helena Jungenstam är en av dem. Hon är lärare på skolans frisörlinje till vardags. Hon är också moderat politiker och socialnämndens ordförande i Österåker.

Au Claves gjorde en bra affär. Jungenstam och hennes kollega behövde bara betala för inventarierna och priset sattes till 150 000 kronor. Rena skolrean.

Redan första året gjorde skolföretaget en vinst på över en miljon kronor, det vill säga åtta gånger priset. Företaget hade en omsättning på 22 miljoner.

Som förtroendevald politiker har Helena Jungenstam att hushålla med skattebetalarnas pengar. Som skolföretagare tjänade hon på att kommunen sålde sin skolverksamhet till hennes bolag för underpris. Marknadsperspektivet gick före medborgarperspektivet.

I stadsdelen Vantör i södra Stockholm avknoppades hemtjänsten för några år sedan. Också detta en verksamhet som byggts upp med skattemedel men som sedan såldes till underpris. Hemtjänsten knoppades av till de tidigare kommunala cheferna för 69 500 kronor. Året därpå gjorde företaget en vinst på fyra miljoner kronor.

Regeringsrätten har i en dom olagligförklarat denna avknoppning. Ändå kan kommunen inte riva upp beslutet för försäljningsavtalet är bindande. Det gjordes dessutom helt utifrån de statuter som den moderatstyrda kommunledningen slagit fast.

Det finns åtskilliga exempel på tveksamma avknoppningar och upphandlingar i Stockholmsområdet. Och det är en gåta att de rödgröna inte tydligt tog upp kampen mot detta i årets valrörelse.

Ivern att privatisera offentlig sektor handlar om politik. Eller snarare om politisk dogmatik. Den borgerliga ledningens credo är: sälj ut det vi har gemensamt och låt vinstintresset vara drivande.

Affärskulturen sprider sig också bland dem som utför tjänsterna inom skola och vård.

De senaste dagarna har vi kunnat läsa om chefen för cancervården i Stockholm, Roger Henriksson, som suttit på dubbla stolar. Dels som chef för Radiumhemmet, med högsta ansvar för länets cancer­patienter. Dels som aktieägare i det ­privata bolaget ”2ndView” som ger rådgivning mot betalning till cancerpatienter, så kallad second opinion.

Henriksson har motiverat sitt ägarskap i ”2ndView” som ett ideellt engagemang men säljer nu sitt aktieinnehav i bolaget.

Köp- och säljkulturen är en nyliberal uppfinning men alls icke bara omhuldad av moderater. Tyvärr.

I det socialdemokratiskt styrda Göteborg verkar upphandlingarna inom byggsektorn ha lett till rena korruptionen. Uppdrag gransknings avslöjande har visat på en härva av mutor och korruption bland tjänstemännen i Göteborgs kommun alltmedan den politiska ledningen hellre velat tysta ner än utreda.

Det verkar helt enkelt inte stå rätt till i upphandlings-Sverige. Och det är nog just upphandlandet och avknoppandet som är själva problemet, roten till det onda. När samhälle blir marknad och politiker leker affär med våra gemensamma tillgångar är det fara å färde. När vinstintresset hägrar framför medborgarintresset ligger korruptionen nära till hands.

Det är illavarslande för i grunden skadas medborgarnas tillit till demokratin. I tillitsbristen gror politikerföraktet i vars mylla det växer fram högerpopulistiska partier som odlar åsikten att de som styr bara är en samling korrupta pampar.

Ekonomismens intåg i demokratin har bäddat för Sverigedemokraternas populism. När allt är skit med ”de där ­uppe” är det lätt att man börjar slå på ”de där nere” också. När misstrons vindar blåser får solidariteten, det vill säga idén om det gemensamma ansvaret för varandra, svårt att hävda sig.

I 1600-talets England resonerade filosofen John Locke om samhällsutvecklingen. Det var politiskt och religiöst turbulenta tider. Locke funderade över hur medborgaren trots allt skulle kunna bevara sitt positiva handlande för det gemensamma bästa. Hans svar var: förtroende.

När tilliten får sig en törn börjar demokratin krackelera.

Följ ämnen i artikeln