Bla bla bla bla

Katrine Marçal

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Bo Krogvig vet hur man lär sossarna att tala klarspråk

9 Augusti 2009. I amerikanska filmer om politik brukar det ofta förekomma en något excentrisk politisk konsult. Han eller hon kommer in någonstans i slutet, kör kanske en konstig bil eller klär sig lite udda, men vinner förstås valkampanjen åt filmens mer konventionella hjältar och sedan rullar eftertexterna.

Jag har alltid föreställt mig Bo Krogvig som en svensk motsvarighet till denna arketyp. Det beror antagligen på att Bosse en gång skjutsade mig från en av LO:s kursgårdar i vad i alla fall jag tyckte var en väldigt konstig bil – en Citroën Pluriel som det liksom gick att plocka isär.

–?Jag har hållit på med valkampanjer i 37 länder och alla de partier som börjar prata om vilken färg de ska ha på ­affischerna, innan de har nån politik, de förlorar! brummar Krogvig, nu på verandan till familjens hus utanför Upplands Väsby.

Den konstiga bilen står på uppfarten och vi har precis diskuterat norska motståndsrörelsen under andra världskriget samt myggen och myrorna mot vilka Bosse för ett utdraget ställningskrig uppe i sommarstugan.

Bo Krogvig menar att politisk kommunikation i stort sett är det enda han har hållit på med sedan han som fjortonåring gick med i SSU 1967. Maoisterna fick över tjugo procent i skolvalet 1970.

–?Sådär kan det inte få vara, tänkte vi. Dessutom var de så helvetiskt seriösa. Politik handlar om liv och död, men inte behöver man se dödsallvarlig ut när man håller på med politik, för det! Politik är ju kul, och det ska synas.

1984 började Krogvig som informationschef hos Socialdemokraterna och tio år senare slutade han efter att ha lett partiets hyllade valkampanj 1994. Via en tid som landstingsråd gick han sedan över till att bli Sveriges enda internationella politiska konsult. Krogvig nämner ANC:s första valrörelse och Ricardo Lagos presidentvalskampanj i Chile bland de mer minnesvärda kampanjer han har varit en del av.

Vi pratar om de spänningar som finns mellan politik och politisk kommunikation. Demokratiska processer är till sin natur långsamma och politisk kommunikation måste gå fort.

–?En lögn tar sig från Bagdad till ­Istanbul på kortare tid än det tar för sanningen att knyta på sig sandalerna, konstaterar Bosse.

Han menar att just kravet på att fatta beslut omedelbart inom politisk kommunikation gör det svårt för hierarkiska organisationer att kommunicera effektivt.

–?Det här kunde jag ha sagt 1976 också – vi har en partiorganisation vid varje tillfälle som avspeglar förhållanden som gällde för tio år sedan.

Samtidigt är Krogvig skeptisk till att lägga allt för stor betydelse vid nya internetbaserade kampanjverktyg.

–?I varje teknikutvecklingsskifte har alla varit fixerade vid tekniken. Men teknik är bara kanaler. Det intressanta med nätet är att det möjliggör för många fler möten mellan människor. Förr var de kommunikationsstrukturer vi var tvungna att jobba i mycket mer hierarkiska.

Just att nätet möjliggör för folk att göra saker på sina egna villkor är, menar Kronvig, särskilt svårt för mogna organisationer som socialdemokratin att ta till sig.

–?Det finns en tendens hos alla partier till hemlighetsmakeri, men hemliga valkampanjer når inte ut till medborgarna.

Han jämför dagens läge med partiets senaste tid i opposition.

–?Då låg vi jävligt skrynkligt till! 1991 var vi så sönderregerade som man bara kunde vara. Den valkampanjen handlade endast om att hålla ihop partiet. Men efter valförlusten bestämde vi oss för att inget som vi gjort förr skulle vi göra igen, om det inte gick att motivera.

Krogvig konstaterar att man aldrig får vara mer trogen de metoder man tidigare använt för att vinna val, än själva målet – att vinna val för en ny politisk färdriktning.

–?Grupperna var tydligare förr. I dag har de brytits upp. En ung byggnadsarbetare lever ett helt annat liv och är intresserad av helt andra saker än en byggnadsarbetare som är 62. Så var det inte förr. När jag gick på på dans på Folkets hus i Bureå 1973, då var alla där. Bokstavligen. Över generationsgränserna. Men så ser det inte ut längre. Det är kanske inte en så stor utmaning för små partier, men för ett parti som vill nå 5 av 10. Då måste man tänka nytt.

Fast för metoderna hos många av sina amerikanska konsultkollegor ger Krogvig inte mycket.

–?De åker till ett ställe, sedan åker de hem och sedan skickar de ett PM på hundra sidor, säger Bosse och ruskar på huvudet.

–?Det går inte. Varje valkampanj måste ta sin utgångspukt i dem man vill nå. Det går inte att ha en kommunikationsstrategi som söker en politik. Man kan inte koka valkampanjer som man kokar Asterix-trolldryck.

Några specifika kommunikationsråd till dagens krisande socialdemokrati vill Krogvig emellertid inte ge. Men han säger lite klurigt:

–?Folk måste tycka att bilden du ger av dig själv är mer spännande än den bild motståndaren ger av dig.

Sedan tillägger han:

–?Och man måste hitta nya ord. Politiken tar sältan ur så många ord.