Skolmiljardärerna vill ha en högerregering
Det är dina skattepengar som gjort Barbara Bergström rik
Det svenska skolsystemet är söndertrasat. Börsnoterade skolkoncerner tjänar miljarder på svenska barns utbildning. För de allra flesta betyder det sämre skolor, sämre lärarkompetens och sämre kommunal ekonomi.
Alla skolor ska vara bra skolor. Det var utgångspunkten för det nya svenska skolsystem som byggdes upp efter andra världskriget. Alla barn skulle mötas i grundskolan, oavsett om föräldrarna var rörmokare eller direktörer.
Delegationer kom från hela världen för att inspireras. Och än idag är många fyllda av beundran för den sammanhängande skolan. Men de besöker inte Sverige för att studera den. De åker till Finland.
Växande kritik
Insikten om marknadsskolans brister har kommit smygande. Flera statliga utredningar har analyserat läget och föreslagit åtgärder, men det är först under de senaste åren som det fått ett större genomslag i den allmänna debatten. Ofta pådrivet av enskilda lärare och andra med egen erfarenhet av att verka inom ett trasigt skolsystem.
När tongångarna blev mer negativa så valde Engelska skolans ägare Barbara Bergström att bemöta kritiken i en intervju i Dagens Nyheter. Men i stället för att gjuta olja på debattens vågor så hällde hon bensin på dem.
Bergström gav marknadsskolan ansikte
Barbara Bergström gav människor ett ansikte på någon som tjänat miljarder på våra skattepengar. Men marknadsskolan handlar om mer än om Bergströms självupptagenhet, och mer än om hon torkade av händerna på DN-fotografens t-shirt efter sitt toalettbesök eller om det bara var en kram.
I grunden handlar det om vad skolan är till för.
Ska föräldrar få välja skola – eller ska skolor få välja barn? Ska klasstorlekarna utgå från elevernas behov – eller från hur många man kan klämma in i klassrummet för att maximera vinsten? Och är det rimligt att varje gång en skola läggs ner, så firar man på en annan skola?
Verkligheten på väg ikapp
Allt fler borgerliga lokalpolitiker och ungdomsförbund inser att det här inte fungerar längre. Företrädare för näringslivet säger att dagens skola inte utbildar utifrån vad företagen behöver. Och i april tog Liberalerna ett första försiktigt steg mot att ompröva vinstuttagen i skolan.
Men trots att verkligheten håller på att komma ikapp marknadsskolan, så röstade en riksdagsmajoritet idag nej till ett första steg för att ta tillbaka kontrollen. M, SD, KD, L och C tycker fortfarande att vinstdrivande skolor ska få lika stor ersättning som kommunala skolor, trots att de inte ansvarar för att ta emot alla elever.
Så vill man att alla skolor ska vara bra skolor, ska man kanske rösta på ett annat parti.