Skolan - ett experiment i total marknadsekonomi
På några årtionden har den svenska skolan gått från enhetlighet till ett av de mest marknadsorienterade systemen i världen. Skolpeng, etableringsfrihet för skolföretag och fritt skolval. Stora riskkapitalkoncerner och små idédrivna bolag om vart annat.
Det är en revolution, och det märkliga är att vi egentligen vet så lite om hur systemet fungerar.
Ökad segregation
Vi vet förstås att skolresultaten, sådana de mäts i internationella undersökningar, har rasat. Vi vet också att friskolorna, tillsammans med det fria skolvalet, har ökat segregationen.
Dessutom vet vi att friskolorna höjer betygen, men vi kan inte vara säkra på om det beror på att eleverna faktiskt lärt sig mer eller om det handlar om betygsinflation.
Totalt måste vi ändå säga att generationer av svenska skolbarn har varit utsatta för ett fullskaleexperiment i marknadsekonomi.
Igår presenterade expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, ett försök att fylla igen några kunskapsluckor. I rapporten “När skolan själv får välja” undersöker ESO vilka faktorer som styr friskoleföretagens etablering.
Väntade resultat
Resultaten är delvis de väntade. Områden med högutbildade föräldrar drar till sig friskolor, liksom platser med låga kostnader och hög förväntad ersättning. Dessutom startas fler friskolor i borgerliga kommuner än i vänsterstyrda.
Så långt är absolut ingenting konstigt. Det blir det möjligen när rapportförfattarna konstaterar att många friskolor också startas i områden där en stor del av föräldrarna har utländsk bakgrund, och att det inte finns något entydigt samband mellan vinstmotiv och var skolföretagen väljer att etablera sig.
Samtidigt lämnar rapporten många frågor obesvarade. Vilken typ av friskolor är det som etablerar sig i utsatta områden, och varför? Vilken effekt har ersättningssystemen, och vad betyder skolorna egentligen för segregationen?
Argument för skolval
Säkert kommer ESO-rapporten att användas som argument för skolval och friskolor. Den tycks ju visa att bilden av skolföretag som bara jagar vinst i väletablerade områden är orättvis.
Frågan är bara, gör det att det blir rimligt att skolor ska betraktas som investeringsobjekt på börsen? Innebär det faktum att friskolor startas i utsatta områden mindre segregation?
Alla barns rätt till en bra utbildning borde faktiskt trumfa både aktieägarens vinstintresse, företagens etableringsrätt och de politiska parollerna om en ovillkorlig valfrihet.