Hårdare straff löser inte Israels problem

Barnen och ungdomarna drabbas hårdast av isoleringen i Gaza.

25 JULI 2015. Gazakriget

– De stängda gränserna är på väg att göra folk galna.

Det säger 29-åriga fyrbarnsmamman Safa Hamdun, bosatt i Gaza, till Dagens Nyheter. Här har invånarna varit instängda sedan år 2007 när Israel satte området i blockad – en vedergällning för att Hamas vann ­valet året innan. I åtta år har ­Gaza i praktiken varit ett utomhusfängelse där 1,8 miljoner människor kollektivt bestraffats.

Förra sommaren anföll ­israelisk militär området och ­1 462 människor dog, de flesta civila. 500 av dem var barn. På den israeliska sidan dog 73 personer, de flesta soldater.

Attackerade skolor

Safa Hamdun överlevde, men har bara ett ben kvar. Det andra benet sprängdes bort. Hon och familjen hade just kommit till en skola där de skulle ta skydd när granaterna föll. Attacken var en i raden mot skolor och sjukhus. Den israeliska militären menade att Hamassoldater gömde sig där.

FN kom med en rapport om Gazakriget för en månad sedan. Man konstaterade bland annat att förstörelsen i Gaza saknar motstycke. 18  000 byggnader förstördes. 11  231 palestinier skadades. Var tionde fick ­bestående skador, precis som Safa Hamdun. Ännu fler skadades psykiskt.

– Detta kommer att påverka flera generationer framöver, sa Mary McGowan Davis, ­ansvarig för FN-rapporten.

Inget hopp

Många familjer fruktar i dag nya anfall. De känner sig ­otrygga och vill inget hellre än att flytta därifrån. Det är inte konstigt. På sju år har Gaza­borna upplevt tre krig. Invånarna får inte röra sig fritt och det råder brist på det mest basala, som mat, vatten och mediciner.

De som drabbas hårdast av isoleringen är barnen och ­ungdomarna. Hälften av Gazas befolkning är under 18 år. Här finns inget hopp, inga jobb och ingen trygghet. Bara frustration.

Sammandrabbningar mellan ungdomar och israelisk militär och polis är vardagsmat. ­Ungdomarna slänger stenar och militären svarar med tårgas och gummikulor. Och ibland skarp ammunition. Situationen är en krutdurk.

Vill leva normala liv 

Men ingenting tyder på en politisk kursändring från ­Israels sida. I stället skärps ­repressionen. I veckan klubbade Knesset igenom en lag som ger upp till 20 års fängelse för stenkastning.

Att fokusera på ännu hårdare straff är ingen väg framåt. Den enda långsiktiga lösningen är att ockupationen upphör. ­Ungdomarna måste bemötas med reformer och hopp. De ­allra flesta människor, både på den palestinska och israeliska sidan, vill leva normala liv i fred och trygghet, precis som Safa Hamdun. Det gemensamma­ ­intresset borde vara ledstjärnan i politiken.