Regeringens budget får Sverige att stanna

Tiden för omställning rinner ut

Ebba Busch på besök i hos LKAB i Kiruna.

Nationalekonomer talar om att det behövs investeringar. Företagen i byggbranschen konstaterar att krisen fortsätter. Och facken i branschen säger att byggsatsningarna i regeringens budget är ”under all kritik”.

Det är något som sakas i Elisabeth Svantessons politiska universum. Jag tror det skulle kunna kallas framtidstro. Var finns visionerna? Var finns tankarna om omställning och tillväxt?

Kanske skulle Elisabeth Svantesson kunna hämta lite inspiration från Trafikverket. Myndigheten överlämnade nyligen en rapport till regeringen. Den argumenterar för en snabb storsatsning på infrastrukturen i norra Sverige.

Det handlar förstår om de jättelika industrisatsningar som just nu görs i Norr- och Västerbotten. Omläggningen av malmproduktionen hos LKAB, stålverken i Boden och Luleå, batterifabriken i Skellefteå för att ta de mest kända exemplen.

Industrier som ska bidra till Sveriges välstånd i en framtid där utsläppen av växthusgaser måste minska.

Ska satsningarna bli av måste bland annat infrastrukturen byggas ut. Det är det Trafikverket säger i sin rapport.

Högre kapacitet på järnvägen mellan Luleå och Boden, och mellan Boden och Kiruna är ett förslag. Investeringar i Norrbotniabanan och en förbifart på E4:an vid Skellefteå två andra.

Och det är bråttom. Behoven kommer att öka redan 2030. Alla som vet vilken tid det tar att bygga vägar och järnvägar inser att det är hög tid att sätta spaden i marken.

– Vi behöver starta byggnationerna så snart som möjligt, säger Helena Eriksson, direktör i region Nord.

Därför vill Trafikverket låna pengar. Det är det snabbaste sättet att komma igång.

Dessutom borde tiden vara den rätta. Satsningar på just infrastruktur och utbildning brukar lyftas fram som något av det bästa man kan göra för att möta en lågkonjunktur.

Pengarna ska betalas tillbaka av trafikavgifter på de nya spåren.

Det ser enkelt ock elegant ut, men det förutsätter ett politiskt klartecken. Något sådan finns inte ännu.

På något sätt blir infrastrukturen i norr en bild av läget i Sverige. Vi står inför en enorm omställning. Nya industrier kommer att växa fram. Människor kommer att behöva flytta till nya orter och de kommer att behöva både bostäder, sjukvård och skolor.

Samhället skulle behöva satsa, och bygga. Investera för framtiden.

Det är det riktiga behoven.

Ändå har vi en politik som styrs av budgetramar. En ängslig finansminister som mest oroar sig för att bli anklagad för att spä på inflationen.

Det kanske är dags att tänka lite mer som Trafikverkets region Nord. Investeringar i framtiden borde inte ses som en kostnad. Speciellt inte när alternativet är att låta arbetslösheten stiga.