I moskén rev vi muren av fördomar

Vi sitter på de gröna mattorna som täcker golvet i källaren i ett av hyreshusen i Fisksätra. Det är samtalskväll i moskén. Bredvid mig sitter den före detta biskopen i Karlstad, Bengt Wadensjö. Han arbetar med religionsdialog i Nacka församling.

Temat för kvällen är: Vad vet du om din grannes hemland? Några män från Afghanistan berättar om sitt land.

De är stolta över sin kultur men mycket oroade över utvecklingen i dag. Pessimismen är påtaglig.

–?Det har nästan alltid varit krig. Alla stormakter har ockuperat Afghanistan: England, Ryssland och nu USA, säger en äldre man som kommer från Kabul.

Han minns när Kabul på 1960-talet var en modern stad och invånarna var välutbildade. Då fanns där omkring en halv miljon människor. I dag lär det finnas nästan fyra miljoner. Både Pakistan och Iran skickar tillbaka massvis med afghanska flyktingar trots att landet befinner sig i kaos.

–?Före USA:s krig hade vi aldrig hört talas om några självmordsbombare. Det fanns inget sånt i Afghanistan. Det var bara i Palestina det förekom självmordsattentat, berättar en yngre kille från Jalalabad.

Jag kommer att tänka på mitt möte med muslimerna i Fisksätra när jag hör utrikesminister Carl Bildt och Beatrice Ask lansera sin ”samlade strategi mot terrorismen”.

Som vanligt sätts det likhetstecken mellan muslimer och terrorister.

Visst pågår det en radikalisering inom vissa islamska grupper runt om i världen. Också i Sverige. Till stor del är det ett svar på västvärldens vansinniga ”krig mot terrorismen”. Extremism kan kläs i religiösa termer men har ofta mer politiska och ekonomiska orsaker. Grogrunden finns i utanförskap och diskriminering.

Bildt och Ask pratar om hotbilden mot Sverige. Hur vore det om de också funderade över Sveriges roll internationellt? Det är snarare utrikes- och säkerhetspolitiken än vissa flyktinggrupper som är problemet. Deltagandet med trupp i Afghanistan är ett stort bekymmer liksom regeringens vilja att mer och mer ”Natofiera” vårt land. Plötsligt kan Sverige uppfattas som en aktör i det bushska kriget mot ”ondskans axelmakter”.?

Mellanösternpolitiken är också problematisk. Västvärldens bojkott av palestinierna efter att Hamas segrade i det demokratiska valet är en destruktiv strategi som bara leder till humanitär katastrof och ökad extremism.

All form av extremism måste bekämpas, om den så är politisk eller religiös. Problemet är att begreppet terrorism är så luddigt. Vem ska definiera det? Risken är att terroriststämpeln sätts på alla som inte vill lyda den amerikanska världsordningen. Att Bildt och Ask knappt heller nämner de mänskliga rättigheterna i sin strategi är symptomatiskt.

Hittills har vi tack och lov inte sett något islamistiskt terrorvåld i vårt land. Däremot har vi sett alltför många prov på nazisters och rasisters våld. Hatbrotten ökar och de som drabbas är framför allt homosexuella. Och muslimer.

Risken är att islamofoba och främlingsfientliga stämningar föds i terroristbekämpningens bakvatten.

På tåget hem från Fisksätra ser jag en kostymklädd herre läsa Dagens Industri bredvid en äldre man med en arabisk tidning i knät.?

Saltsjöbanan rymmer en hel värld.?

Tyvärr är murarna höga mellan stationerna.

En tisdagskväll i moskén kunde vi riva muren av fördomar mellan oss.

Följ ämnen i artikeln