Dags att kliva fram, Damberg
Mikael Damberg står inför sitt politiska elddop. Efter Ericssons storvarsel måste han nu kliva fram och visa att regeringen slår vakt om industrins utveckling i Sverige.
De människor och orter som påverkas behöver stöd, och som näringsminister måste han visa att regeringen kan skapa förutsättningar för nytänkande och utveckling. Historien visar hur svår den uppgiften kan vara.
Maud Olofsson kommer att bli ihågkommen för sin rätt arroganta uppfattning om de Saabanställdas kollektiva kunnande. Annie Lööf för att hon åkte på partimöte när Astra Zeneca sa att de tänkte dra sig tillbaka från Södertälje.
Växer ur samverkan
Ericssons varsel är det senaste i en rad nerskärningar och sparpaket. Tidningen Dagens Arbete har gjort en karta över de orter där Ericsson dragit ner sin produktion. Den visar ett mönster som sträcker sig över Sverige, från Skellefteå i norr till Karlskrona i söder.
Vi talar om en bransch som har förändrats, och som fortsätter att förändras. Telekombranschen står inför ännu ett teknikskifte, 5G, när allt från kylskåp till självkörande bilar ska kopplas upp mot nätet.
Det påverkar hela industrin, och vardagen för oss alla. Ericssons ledning presenterade gårdagens varsel som en svensk kraftsamling inför den utmaningen.
“Sverige ska vara världsledande” förklarade strategi- och teknikchefen Ulf Ewaldsson kavat.
Samtidigt har Ericssons ledning länge fått kritik just för att inte möta de nya utmaningarna. Medan konkurrenterna investerat och rekryterat har Ericssonledningen ängsligt försökt hålla aktieägarna på humör med nya sparpaket.
Vi vet också att industrins framsteg ofta växer ur samverkan mellan utvecklingsavdelningar och produktionslinor, och att det samarbetet bygger på närhet.
”Gör om och gör rätt”
Utan produktion i Sverige skulle företaget få svårt att klara kraven på ständiga framsteg.
“Gör om och gör rätt”, sa IF Metalls ordförande Anders Ferbe i går.
Det ansvaret vilar på Ericssons tillfälliga företagsledning, som nu måste förklara hur de tänker sig företagets framtid.
Samtidigt behöver alltså Mikael Damberg kliva fram och visa att han är situationen mogen. De anställda som tvingas lämna Ericsson kommer att behöva stöd, precis som Kumla och Borås. Damberg kan lämna över en del arbete på Anitra Steen och Sylvia Schwaag Seger som i går utsågs till statens samordnare, men han kan inte delegera ansvaret.
Framför allt behöver Sverige fortfarande en näringspolitik som drar nytta av alla den svenska modellens styrkor
i konkurrensen på världens tuffaste marknader.
Det jobbet måste Damberg göra.