Tyskland röstar om minimilöner

måttstocken Valet i Tyskland är avgörande för resten av Europa. Den tyska ekonomin har blivit en måttstock som andra länder mäter sig mot. En av stridsfrågorna är den om lägsta löner.

Om precis två månader är det förbundsdagsval i Tyskland. Sommartalande svenska partiledare må ursäkta, men för­modligen är det årets viktigaste politiska händelse.

Den tyska regeringen bestämmer inte bara takten när den ­europeiska krisen ska hanteras. Tyskland och den tyska ekonomin har dessutom kommit att bli den måttstock andra länder ­mäter sig mot.

Tyska löner har länge bestämt ramarna för svenska avtalsrörelser och det är knappast någon tillfällighet att Socialdemokraterna lanserat löftet om lägst ­arbetslöshet i EU.

Vill lagstadga om lön

I klartext betyder det lägre ­arbetslöshet än Tyskland – och kanske Österrike.

En av de stora stridsfrågorna i valrörelsen är de lägsta lönerna. Socialdemokraterna driver, efter påtryckningar från facken, krav på en lagstadgad minimilön på 8,50 euro i timmen.

Organisationsgraden på tysk arbetsmarknad har sjunkit och facken anser sig inte längre kunna ta ansvar för rimliga löner och arbetsvillkor.

Starkare i Tyskland

Regeringen och arbetsgivarorganisationerna hävdar – precis som i Sverige – att högre ­lägstalöner skulle höja arbetslösheten.

I förra veckan visade dock en undersökning att kravet på en lagstadgad lägstalön faktiskt har stöd bland företagsledare.

Mycket få riktiga tyska direktörer tror att en minimilön ­skulle få jobb att försvinna.

I Sverige råder det sedan länge i stort enighet om att politiker ska hålla sig borta från lönerna. Minimilöner är en fråga för fack och arbetsgivare, inte för riks­dagen. Det tyska systemet ­skiljer sig från det svenska.

Politiska beslut har sedan ­tidigare en starkare ställning i Tyskland än i Sverige, och kollektivavtalen omfattar fortfar­ande nästan 90 procent av alla ­anställda i Sverige. Anslutningsgraden till facket är – trots det ras Anders Borgs a-kasse­attack skapade – hög. Och Sverige har – till statsministerns och ­näringsministerns irritation – relativt få riktiga låglönejobb.

Facken räcker inte

Vi kommer inte att få en ­debatt om svenska minimilöner – inte nu.

Men problemen finns också hos oss. I många branscher är ­situationen inte så ljus som ­siffrorna visar. Lönedumpning och orimliga arbetsvillkor finns också här, och många gånger räcker dagens fackliga verktyg inte till.

Svenska fackföreningsledare och politiker kommer att följa den tyska debatten noga.

Följ ämnen i artikeln