Lönen är din strid

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I dag ska parternas egna medlare lämna ett slutbud i avtalsförhandlingarna för industrins anställda. Det första förhandlarna från fack och arbetsgivare kommer att titta efter är vilka löneökningar det innehåller.

Det är naturligt. En avtalsrörelse handlar om kronor och ören, men inte bara om det.

Handlar om vardagsmakt

Förhandlingarna gäller också makt mitt i vardagen.

Inom Handeln vill arbetsgivarna begränsa ersättningen för obekväm arbetstid. Istället ska lönen sättas utifrån ”kompetens och arbetsinsats”.

De offentliga arbetsgivarna vill att löneutrymmet ska fördelas direkt mellan chef och anställd. Arbetsgivarna vill ha löneutrymmet som ett medel att förändra verksamheten.

I de olika arbetsgivarorganisationernas utspel finns en linje. Flexibilitet, med ett av den svenska samhällsdebattens mest missbrukade ord.

Ofta betyder det ensidiga krav på anpassning från löntagarna sida. Ett tema som går igen när lönerna ska fördelas.

På många avtalsområden, inte minst för akademiker, finns sedan lång tid så kallade sifferlösa avtal. Allmänna villkor regleras, men lönesättningen överlåts åt arbetsgivare och anställd.

Svårt att hävda intressen

Sifferlösa avtal beskrivs ofta som framtiden, inte minst av de fack som använder modellen. Nu hörs dock kritik också från de egna leden. I årets förhandlingar vill Lärarnas riksförbund, ett av de större Saco-förbunden, att den individuella lönesättningen får mindre betydelse. Också för Sacos medlemmar kan det vara svårt att ensamma hävda sina intressen gentemot arbetsgivaren.

För många av LO:s medlemmar skulle de negativa effekterna av en ökad individualisering bli mycket större. Yrkesgrupper som har sin förhandlingsstyrka i kollektivet. Ändå, eller kanske just därför, står motståndet mot att fördela löneutrymmet centralt högt på arbetsgivarorganisationernas dagordning.

Det har visat sig i oviljan mot höjningar av avtalens bottennivåer. Lägstalönen anger en tydlig ram för lönebildningen, i vart fall neråt. Därmed blir den ett viktigt fackligt redskap i de lokala förhandlingarna.

Längst i försöken att bryta upp de centrala avtalen har Teknikföretagen gått, som i inledningen av årets avtalsrörelse talar om öppningsklausuler av tysk modell. Företag i problem skulle kunna förhandla till sig löner under avtalens nivåer.

Kraven kommer tillbaka

För ögonblicket tycks kravet övergivet, men lär komma tillbaka.

I teorin kan lokala förhandlingar och individuella lönesystem innebära förutsägbarhet, uppmuntran och anpassningsmöjligheter. I praktiken finns alltid risken för godtycke och orättvisor där chefen belönar den som inte bråkar.

En stor del av årets avtalsförhandlingar handlar om vem som fördelar löneutrymmet och på vilka grunder.

I detta ligger maktfrågor som griper rakt in i vardagen. Långsiktigt är de lika viktiga som resultatet i kronor och ören.

Ingvar Persson