Hon har redan lagt ner Saab – i tanken

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Följderna måste hanteras av Fredrik Reinfeldts regering

helskärm

19 februari 2009. Det är inte säkert att vi någonsin får veta vad som hänt de senaste veckorna, i förhandlingarna mellan rege­ringen och General Motors.

Det är synd, för resultatet kommer sannolikt att forma historiens bild av Maud Olofsson som politiker, och kanske av hela regeringen Reinfeldt. Om Saab ställer in betalningarna kan det innebära början på en dramatisk omvandling av den svenska ekonomin. En industriell tsunami.

Fler konkurser

Hårt pressade underleverantörer till bilindustrin riskerar inte bara att bli av med en av sina kunder. De kommer inte heller att få betalt för sina leveranser. Resultatet blir fler konkurser, och fler obetalda räkningar.

I värsta fall hotas hela den industri­ella väv som utgör det svenska fordons­klustret.

Det är inte bara de anställda på Saab som riskerar att förlora jobbet.

–?Vi ska använda tiden, sa Maud Olofsson i?går på presskonferensen.

Vilken tid, och till vad, framgick inte riktigt. Kanske till att ”scanna av” nya möjlig­heter. Det var i alla fall något Olofsson talade om. Konkreta åtgärder för att möta Väst­sveriges problem avfärdades med ett leende.

”Djupt besviken”

Däremot framgick det att näringsministern i tanken redan stängt fabriken i Trollhättan, och att hon anser att den svenska regeringen är

utan skuld.

–?Jag är djupt besviken på General Motors, förklarade Olofsson.

Det finns goda skäl till besvikelsen. Ändå är det märkligt att höra politiker som blint tror på marknaden och hoppas att multinationella företag ska visa ansvar mot anställda och mot nationer. Särskilt när koncernen själv befinner sig på ruinens brant och är beroende av politiska beslut i andra länder.

Maud Olofsson får svårt att komma ifrån bilden av att det är den svenska regeringen som stänger Saab. Och att det möjligen sker med politiska motiv, för att till varje pris undvika ett statligt ägaransvar.

Hård linje

Det var i alla fall inte näringsdeparte­mentets förhandlare som inledde den hårda linjen i regeringens retorik. Det gjorde statsministern när han för en vecka sedan beskrev Saab som ”ett varu­märke i en varumärkesportfölj”.

Antingen statsministern vill eller inte måste regeringen pröva alla möjligheter att tillsammans med ägarna och de anställda hitta en långsiktig lösning för Saab. Misslyckas det blir resultatet ändå regeringens ansvar. Arbetslösheten, de uteblivna skatteinkomsterna och de regionala följderna av en stor industrikris måste hanteras av Fredrik Reinfeldts regering.

Det är inte säkert att skattebetalarna gör en bra affär.

IP