Dags att aktivera värnplikt på riktigt
I dag gör färre än 6 000 lumpen – det bör mångdubblas
Uppdaterad 2022-03-06 | Publicerad 2022-03-03
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Det är mänskligt att vara rädd nu. När bomberna faller över Ukrainas folk, Vladimir Putin hotar världen med kärnvapen och ryskt stridsflyg kränker Sveriges luftrum.
Men det får inte paralysera oss. Istället finns det mycket vi kan och ska göra för att förbättra vår säkerhet, både på kort och lång sikt.
Det första: ta hjälp av varandra.
Värnplikten avskaffades
Den 16 juni 2009 fattade Sveriges riksdag ett av sina dummaste beslut hittills. Med tre rösters marginal avskaffas den allmänna värnplikten.
De drivande var Moderaterna och beslutet byggde på idén att försvaret av Sverige skulle bygga på frivillighet.
Den lag som gjorde plikten möjlig lades vilande efter över hundra år av folkligt förankrat försvar. Men leden på regementena gapade tomma och rekryteringen av nya soldater och sjömän gick – sådär.
Och återaktiverades
Efter regeringsskiftet 2014 började Socialdemokraterna omgående förbereda en återaktivering av värnplikten fast i moderniserad form. Redan i december samma år återinfördes repövningar och 2017 återaktiverades pliktlagstiftningen fast för både kvinnor och män.
Sedan dess har pliktsystemet sakta men säkert byggts upp igen. Enligt årsredovisningen från Plikt- och prövningsverket skickades förra året 104 000 mönstringsunderlag ut till totalförsvarspliktiga. Efter urvalet gick 22 000 vidare som både kvalificerade och motiverade antalet som faktiskt gör lumpen i år är 5 826.
För få
Den ryska invasionen i Ukraina stämmer väl med den utveckling som förra Försvarsberedningen tagit höjd för i sina bedömningar. Där slog man också fast att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas.
De orden känns idag mer ödesmättade än då de skrevs.
Tanken är just nu att antal värnpliktiga ska öka i långsam takt de närmaste åren till en nivå på 8 000. Och att försvarsutgifterna ska ligga på 1,5 procent av BNP.
Båda dessa mål kommer rimligen att vara överspelade efter Rysslands anfallskrig.
Mångdubbla antalet
Det är dags att aktivera totalförsvarsplikten på riktigt.
Dels behöver antalet som gör lumpen höjas rejält. Det svenska försvaret har en hög teknisk nivå, bra ledning och motiverade medarbetare. Men det är för litet. När det växer behöver antalet soldater och sjömän öka.
Sätt ett etappmål på 20 000 på några års sikt och anpassa utbildningsorganisationen efter det. Som statistiken från Plikt- och prövningsverket visar finns både kvalificerade och väl motiverade personer att utbilda.
Dels skulle plikt behöva användas även för den civila krishanteringen. Det kan handla om räddningstjänst, stöd till sjukvården eller andra mer eller mindre kvalificerade uppgifter.
Försvarsbehov dimensionerande
Antalet som tas ut till totalförsvarsplikt bör styras av behovet. Det handlar trots allt om ett statligt tvång. Men det går inte att blunda för att en allmän plikt även har andra positiva effekter på sammanhållningen i samhället, integrationen och den allmänna motståndskraften vid stora olyckor och katastrofer.
Inte minst under pandemin har det varit tydligt vilken central roll allmänheten, de frivilliga försvarsorganisationerna och andra civila organisationer spelar vid en mer omfattande kris.
Och inget tyder på att kriserna kommer att minska i antal, inte minst på grund av klimatförändringarna.
När landets krishantering kräver stora uppoffringar från var och en av medborgarna spelar det självklart roll vilket erfarenhet och utbildning människor har.
I dag är den allmänna kunskapen i samhället om totalförsvaret för låg, och delvis beror det på att allt färre på senare år har gjort lumpen.
Inte frivilligt
Det kanske största problemet med att avskaffa värnplikten var vilket budskap det skickade till människor: att det skulle vara frivilligt att försvara sitt land.
Men ett medborgarskap är ömsesidigt, det innehåller inte bara rättigheter utan även skyldigheter mot varandra.
Vi i Sverige har fantastiska möjligheter, vi är bland de friaste i världen med yttrandefrihet, demokrati och en välfärd där sjukvård, skola och omsorg finns för alla.
Men det är också ett samhälle vi måste försvara tillsammans. Det är den viktiga insikten när orosmolnen utanför våra gränser blir allt större och mörkare. Och Sverige är ett litet land, i en kris behöver vi varandra.