Det här ändrar skoldebatten
I dag blev det klart att John Bauer-gymnasiet i Jönköping läggs ner. Eleverna har meddelats via mail. Till hösten får de söka sig en annan skola.
Ändå är det bara börjar, enligt de danska ägarna. Hela friskolekoncernen med över 10 000 elever på 30 orter i landet faller samman. Där någon vill köpa säljs skolorna. Där det inte finns en köpare väntar nedläggning.
Ägarna, det danska riskkapitalbolaget Axcell, tänker inte skjuta till mer pengar.
Ingen överraskning
Egentligen borde inte krisen för John Bauer-skolorna överraska någon. De ungdomskullar som ska börja gymnasiet är små, och antalet gymnasiefriskolor har ökat snabbt de senaste åren.
Alla har vetat att det skulle leda till nedläggningar, och att eleverna kommer att få sitta emellan.
Vi har redan sett exemplen, som när ledningen för Karlstad Idrottsgymnasium plötsligt stängde skolan mitt under terminen.
Ändå hade de flesta nog inte väntat sig detta, att en av Sveriges största friskolekoncerner skulle kunna lägga ner hela sin verksamhet. I bästa fall ställs eleverna inför en osäker framtid med nya ägare. I värsta fall blir de utan undervisning. Personal blir utan arbete och kommuner ställs inför en väldig utmaning när de ska täcka upp för riskkapitalisterna.
Ändrar debatten
John Bauer-koncernens försäljnings- och nedläggningsplaner kommer att förändra hela debatten om friskolor i Sverige.
Det är bara en vecka sedan Friskolekommittén presenterade sina försiktiga förslag till skärpt reglering. Inga skarpa förslag om begränsningar av vinstintresset, och ingen kommunal kontroll av skolornas etablering.
Ändå skrek Mikaela Valtersson från Friskolornas Riksförbund som om någon stulit hennes favoritleksak. Privatskolorna vill helt enkelt inte ha några regler.
Det som händer nu är resultatet.
Så kan vi bara inte ha det.