Hillevi Engström vinglar vidare
Regeringen sviker försvaret av den svenska modellen
Ingen kan beskylla de borgerliga partierna för någon riktig konsekvens när det gäller villkoren för utländsk arbetskraft i Sverige.
När konflikten på det lettiska företaget Lavals skolbygge i Vaxholm bröt ut protesterade borgerliga partiledare högt mot fackets stridsåtgärder. När skandalerna i bärplockningen fyllde tidningssidorna frågade sig Sven-Otto Littorin – som blivit arbetsmarknadsminister – varför inte LO ingrep.
Rapporter om missbruk och försäljning av svenska arbetstillstånd har bara fått integrationsminister Tobias Billström att rycka på axlarna, och när domen i Lavalmålet kom från EU-domstolen valde regeringen att vika sig. Det trots att domen utmanar själva grunden för den svenska arbetsmarknadsmodell som i alla fall Moderaterna säger sig värna om.
Nu vill arbetsmarknadsminister Hillevi Engström tillsätta en stor utredning för att ta reda på hur just de reglerna fungerar i verkligheten. Ministern tycker nämligen att alla som arbetar i Sverige ska ha rätt till ”goda villkor”.
Uppdraget begränsas dock till det som kallas utstationerad arbetskraft, alltså människor från andra länder inom EU. Hur arbetskraft från andra delar av världen ska få "goda villkor" får bli en annan fråga.
Utredningen ska lämna sina förslag den sista december 2014.
Det skulle vara lätt att göra sig lustig över regeringens och Hillevi Engström plötsliga engagemang för de utländska arbetarna i Sverige. Att tillsätta en utredning – som dessutom kommer att få arbeta över valet – är kanske inte höjden av dådkraft. I synnerhet inte när fackliga organisationer och massmedier i åratal kunnat rapportera om hur människor utnyttjas och exploateras.
Ändå förtjänar arbetsmarknadsministern faktiskt en smula beröm. Att undersöka verkligheten och överväga alternativen är ett arbetssätt som saknats i svensk politik de senaste åren.
Problemet är att Hillevi Engström begränsat utredningens uppdrag. TCO:s chefsjurist Samuel Engblom konstaterar till exempel att ministern undviker de riktigt brännande frågorna som Lavaldomen skapat.
Dessutom finns det åtgärder som Hillevi Engström skulle kunna genomföra redan nu, om hon verkligen vill att alla som arbetar i Sverige ska ha goda villkor.
Särskilt gäller det kanske frågor utredningen inte ska titta på, reglerna för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU. I dag sker det helt på arbetsgivarens villkor.
När Hotell- och restaurangfacket förra året undersökte läget i branschen hittade de allvarliga brott mot avtal och lagar på 33 av 54 arbetsplatser. Arbetsdagar på 12 timmar och månadslöner på 2-3000 kronor förekommer.
Hillevi Engström kan till att börja med se till att de erbjudanden som ligger till grund för beslut om arbetstillstånd blir bindande. Sedan kan hon ge Migrationsverket uppdrag och resurser att kontrollera och följa upp hur människor faktiskt behandlas på den svenska arbetsmarknaden.
Med en tydligare linje mot Bryssel och fler oseriösa arbetsgivare inför skranket skulle det vara lite lättare att tro att Engström menar allvar när hon talar om goda villkor för alla.