Klassklyftorna växer - och det är meningen
Inkomstklyftorna i Sverige ökar. Det är den korta sammanfattningen av SVT Pejls statistiska genomgång som presenterats i veckan.
Oavsett om vi tittar på högavlönade och lågavlönade, rika och fattiga kommuner eller unga och gamla är resultatet det samma. Många har fått det bättre men de som har det riktigt svårt har blivit fler de senaste sex åren.
Andelen unga som helt saknar egen inkomst har fördubblats sedan år 2005, och också i hela befolkningen blir de fattiga allt fler. I en kommun - skånska Perstorp - har antalet invånare som tvingas klara sig på mindre än 5 000 kronor i månaden ökat med 71 procent.
Sverige blir ett samhälle med allt större klyftor. Det finns möjligen ett undantag, skillnaderna mellan kvinnors och mäns löner som faktiskt minskar en smula. Ändå tjänar män i genomsnitt 60 000 kronor mer om året än kvinnor.
I dagens takt kommer det dock att ta 100 år innan lönerna är utjämnade.
Egentligen borde ingen vara förvånad över resultatet av SVT:s granskning. Utförsäkring ur sjukförsäkringen, fas 3 för arbetslösa och en a-kassa som är ouppnåelig för de unga som hankar sig fram på en allt otryggare arbetsmarknad pekar alla direkt mot socialbidrag.
Förra året betalade landets kommuner drygt 10 miljarder i "ekonomiskt bistånd", som socialbidragen egentligen ska kallas.
Det är till stor del resultatet av den arbetslinjen som Anders Borg så gärna talar om.
I teorin skulle hårdare villkor för sjuka och arbetslösa, tillsammans med skattesänkningar för de andra, få oss alla att anstränga oss lite mer. Söka lite fler jobb, byta bransch lite snabbare och i största allmänhet kräva lite mindre.
De ökade klyftorna är resultatet av en mycket medveten politik.
Riktigt så brukar det inte låta när ministrarna själva får beskriva verkligheten. Ställd inför siffrorna om den växande fattigdomen bland unga visade Fredrik Reinfeldt upp en bekymrad min i söndagens Agenda.
Avhopp fram skolan, växande krav från arbetsgivarna och kanske att ungdomar är en smula kräsna var hans förklaringar. Inte ett ord om "sänkta reservationslöner", som det heter när saken diskuteras internt på finansdepartementet.
Reinfeldt säger inte att de växande klyftorna är själva axeln runt vilket hans och Anders Borgs politiska projekt snurrar. Han säger inte att försämringarna för sjuka och arbetslösa ska tvinga fram nya låglönejobb, eller att politiken kräver att några blir ordentligt fattiga.
När politiker tiger är det desto viktigare att det finns siffror som talar.