Regeringsfrågan som skolpolitik
’Drömmer du om att starta upp en egen grundskola?”
Annonsen på Blocket lades ut den 6 januari i år. Med utgångspris på en halv miljon ville företaget EU Commerce sälja möjligheten att starta en skola för 180 elever i Malmö. Tillstånd från Skolinspektionen var färdigt, men köparen fick själv skaffa lokaler och lärare.
Först trodde många att annonsen var ett skämt, eller en installation från Konstfack, men tillståndet visade sig vara äkta.
Nu vill Socialdemokraterna och Miljöpartiet ha bättre ordning på hur skolor får startas och av vem. I går presenterade Ibrahim Baylan (S) och Mats Pertoft (MP) en gemensam politik för friskolor.
Bland annat vill de att friskoleföretag ska förbinda sig att bedriva verksamheten långsiktigt och att Skolinspektionen ska ompröva tillståndet vid ägarbyte.
Men kanske mer intressant är att Socialdemokraterna och Miljöpartiet är överens om att införa vinstbegränsning för friskolorna. Det vi nu ser är en effekt av att Mikaela Valtersson förlorade ordförandestriden i Miljöpartiet. Hon har sedermera blivit lobbyist för vinstuttag ur välfärden åt friskolekoncernen Kunskapsskolan.
En form av vinstbegränsning som ligger nära till hands är den så kallade ”norska modellen” där man inte tillåter att en privat verksamhet bedrivs med väsentligt lägre personaltäthet än den kommunala. I dag har fristående skolor i aktiebolagsform betydligt lägre lärartäthet än kommunala. Det är så de går med vinst.
Ett annat förslag är att införa obligatoriska samråd med kommuner när friskolor ska etableras. I dag räcker det med att Skolinspektionen ger tillstånd till etablering.
Friskolor har länge varit en sten i skon för samarbetet mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Därför var gårdagens besked viktigt. För skolan, självklart, men främst för regeringsfrågan.