Bara förlusterna är förnyelsebara
Det är bara en dryg månad sedan Stefan Löfven i regeringsdeklarationen slog fast att Vattenfall skulle leda utvecklingen mot ett förnybart energisystem.
Nu för tiden är de så det brukar låta när svenska politiker pratar om bolaget. Vattenfall ska antingen fungera som språngbräda mot en framtid av sol och vind eller - om talaren är folkpartist - göra jättelika investeringar i ny kärnkraft.
Sanningen är dock att det mest förnyelsebara med Vattenfall för dagen verkar vara bolagets förmåga att generera nya ofattbara förluster. I går presenterades siffrorna för det tredje kvartalet och de är åter dyster läsning.
Rörelseresultatet landar i ett minus på 19 miljarder kronor. Vattenfalls tillgångar skrivs ner med drygt 23 miljarder kronor, framför allt på grund av det famösa köpet av Nuon och problem med kolkraft i Tyskland.
Pengar som gått upp i rök
Sammanlagt har värdet bara på Nuon nu skrivits ner med 53 miljarder kronor, svenska medborgares pengar som har gått upp i rök.
Det är arvet efter Maud Olofsson, men också efter en politik inriktad på att Vattenfall skulle bli en internationell storspelare på energimarknaden. Den inriktningen har rötter långt ner i tidigare socialdemokratiska regeringar.
Vattenfalls problem är långt ifrån över. Den svaga ekonomin i Europa fortsätter och elpriserna är därefter. Vattenfall ser inga tecken på återhämtning.
Dessutom har vi alltså det tyska kolet.
Chefen för Vattenfall, Magnus Hall, förklarade i går att bolaget ska "utreda alternativ för ägandet" av brunkolsverksamheten i Tyskland. I klartext vill styrelsen att de existerande och planerade dagbrotten i östra Tyskland säljs. Motivet är inte minst att företaget ska leva upp till ägarens, den svenska statens, krav på mindre koldioxidutsläpp.
Nya förluster
Ekonomiskt betyder det sannolikt nya förluster. Med dagens elpriser och långsamt växande miljömedvetenhet är marknaden för begagnade brunkolsgruvor sannolikt inte den bästa.
Politiskt är en försäljning känslig, både i Tyskland och i Sverige. Vattenfall försäkrar att försäljningsplanerna kommer att diskuteras med delstaterna Brandenburg och Sachsen, som både påverkas av gruvbrytningen.
Hur det blir går här hemma är mer oklart. Miljörörelsen kräver att gruvorna fasas ut, inte säljs till någon annan som kommer att fortsätta produktionen och utsläppen. Andra, som bolagets styrelse, vill förstås begränsa förlusterna.
Mitt emellan
Och mitt emellan sitter den nya svenska regeringen.
Näringsminister Mikael Damberg leder den statsrådsgrupp som ska se över ägardirektiven till Vattenfall. Han välkomnar beslutet att försöka sälja brunkolsgruvorna.
"Ett steg på vägen i att bolaget ska bli tydligare" sa han till TT.
Frågan är vad de andra ministrarna i statsrådsgruppen kommer att säga. Åsa Romson och Per Bolund får svårt att nöja sig med att "bolaget" blir tydligare, om utsläppen och miljöförstöringen fortsätter i annan regi.
En sak står i alla fall klar efter dagens besked från Vattenfall.
Företaget behöver nya tydliga riktlinjer att hålla sig till, både ekonomiskt och miljömässigt. Det är inte en dag för tidigt att regeringen formulerar det uppdraget.