Regeringen säger nej till minimilöner i EU

helskärm

Europaparlamentet och ministerrådets förhandlare har kommit överens om ett utkast till en ny lag om minimilöner i unionen.

Sverige har fått ett undantag att inte behöva införa minimilöner – men den svenska regeringen ställer sig ändå inte bakom direktivet.

Sverige kommer att säga nej till det nya EU-direktivet om minimilöner, enligt arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).

– Vi kommer att föreslå till riksdagen att Sverige ska rösta nej till direktivet, säger hon på en presskonferens.

– Vi har aldrig velat se en uppgörelse om minimilöner. Lönebildning hanteras bäst så nära dem som det angår som möjligt och i Sverige innebär det av facken, utan politisk inblandning.

Enligt EU:s ministerråd är tanken att den nya lagen ska skapa anständiga arbets- och levnadsvillkor för personer som är anställda i EU-länder.

Men lagstadgad minimilön i EU riskerar i praktiken att slå ut den svenska modellen, där arbetsmarknadens parter gör upp om lönesättning via kollektivavtal, heter det enligt den svenska kritiken som riktats från bland annat LO.

Svenskt undantag

– Vi ser fortfarande ett direktiv som ett hot. Vi kan inte sia om framtiden. Därför är det oerhört viktigt att den svenska regeringen fortsätter att förhandla i stället för att sätta sig på läktaren, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson på presskonferensen.

Sverige har enligt Nordmark fått ett undantag i lagtexten, som innebär att den svenska modellen kan fortsätta som vanligt. Trots det är hon alltså ändå kritisk till förslaget.

– Den svenska lönemodellen kommer inte att påverkas. Vi har under hela tiden i den här processen arbetat väldigt aktivt för att skydda och värna vår lönebildningsmodell, säger hon.

Enligt Nordmark finns det skrivningar i utkastet som tar fasta på att länder som inte har lagstadgade minimilöner inte ska tvingas att införa det.

Kritiserat förslag

Anledningen till att man ändå kommer att rösta emot förslaget är att man anser att det principiellt inte är en fråga för EU.

– Med all sannolikhet kommer det att bli ett direktiv. Från vår sida är det ändå oerhört viktigt att markera att lönebildning är någonting som hanteras bäst på nationell nivå, säger Nordmark.

Även Svenskt Näringsliv ser det som positivt att regeringen avser att rösta nej. Det menar Mattias Dahl, vice vd och förhandlingschef.

– Vi tycker att det är bra. EU har extremt angelägna frågor att syssla med, så som konkurrenskraften och den fria rörligheten, men att ge sig in på nationella arbetsmarknader är inte ett område där vi ser att EU har varken juridisk kompetens eller bör lägga sin kraft på, säger han.

På en presskonferens i EU-parlamentet i Strasbourg upprepar såväl EU-kommissionen som EU-parlamentets förhandlare sin åsikt om att förslaget och uppgörelsen inte skadar de nordiska modellerna i Sverige och Danmark.

– Snälla, lita på oss! Det här är något som är helt i linje med de system som bygger på kollektivuppgörelser. Vi vill att många europeiska länder kopierar de goda system som finns i Danmark och några andra länder, säger arbetsmarknadskommissionären Nicolas Schmit.

Med eller utan Sverige

Samtidigt varslar EU-parlamentets förhandlare om att man är redo att köra över det svenska motståndet om det ligger kvar.

– Vi har en vecka på oss att arbeta för att Sverige kanske ska kunna ändra sin åsikt. Å andra sidan är jag ganska övertygad om att vi kan få en kvalificerad majoritet i ministerrådet, med eller utan Sverige, säger nederländska EU-parlamentsledamoten Agnes Jongerius på presskonferensen i EU-parlamentet.

Enligt henne har man ända in i slutförhandlingarna tagit hänsyn till Sveriges oro.

– Ända fram till sent i går har vi fått förslag från den svenska regeringen om vad som kan stoppas in i det här direktivet och vi har lyckats göra det, hävdar Jongerius.