SKR: Kommuner slutar polisanmäla bidragsbrott

helskärm

Att misstänkta bidragsbrott sällan leder till lagföring riskerar att skada tilliten till systemet, menar Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Vissa kommuner har till och med slutat att polisanmäla.

– Uppfattningen är att polisen inte prioriterar den här typen av anmälningar, säger Christina Kiernan vid organisationen.

Polisanmälningar om misstänkta bidragsbrott från kommuner men även myndigheter som Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten leder sällan till att någon lagförs.

– Det är inte så konstigt då det är ytterst få av de här bidragsbrotten som anmäls som utreds av polisen. Utan utredning, inga åtal. Utan åtal, ingen lagföring, säger Christina Kiernan, samordnare för välfärdsbrott på SKR.

Inte prioriterat

Uppfattningen i många av landets kommuner är att anmälningar om bidragsbrott inte prioriteras av polisen, menar SKR.

Christina Kiernan betonar att man vet att polisen är i en utsatt situation. Hon säger samtidigt att polisen själva konstaterat att den kriminella ekonomin, där välfärdsbrottslighet ingår, tros omfatta mångmiljardbelopp varje år.

– Är inte det väldigt konstigt att man inte utreder de här bidragsbrotten och bedrägerierna?

Enligt polisen bör fokus ligga på det förebyggande arbetet för att förhindra att brott överhuvudtaget begås.

”Skickar dåliga signaler”

SKR håller med om att det inte går att utreda bort de här brotten, men framhåller också att det är en trovärdighetsfråga. Enligt dem finns det ett par kommuner som nu aktivt väljer att inte polisanmäla misstänkta bidragsbrott eftersom de ofta ändå läggs ner.

– Det skickar så dåliga signaler att man bedömer att det är bättre att låta bli att polisanmäla och i stället jobba extra hårt med återkrav.

SKR vill gärna se att polisen tillförs pengar så att fler utredningar kan genomföras.

– Det kan inte vara så att vi inte får en enda fällande dom för att polisen inte kan utreda. Då måste man fundera på om man ska prioritera om.