Kollapsen är nära
Publicerad 2011-06-02
Lösningen: kasta ut Grekland
Grekland är på kurs rakt mot en statsbankrutt.
Ett sätt att rädda dem är att kasta ut landet från euron.
Runt hörnet hotar en ny Lehman Brothers-krasch.
Greklands löpande krislån från EU och IMF, Internationella valutafonden, på
tusen miljarder kronor betalas ut kvartalsvis. Nästa utbetalning är den 29 juni. EU och IMF hotar att hålla inne med pengarna för att grekerna inte visar tillräcklig reformvilja.
I så fall tvingas staten ställa in betalningarna.
Premiärminister Andreas Papandreou har genomfört en del av EU:s krav. Den för oss löjligt låga pensionsåldern har höjts. Statliga löner har sänkts och skatter höjts. Men den nedåtgående spiralen har fortsatt. Grekerna fortsätter att spendera mer pengar än de får in.
Tunga länder som Tyskland är trötta på att hjälpa ”snyltande” greker. De vill tvinga Papandreou att
genomdriva alla åtgärder han lovat, som att sälja ut statliga tillgångar värda 50 miljarder kronor.
Oppositionen och ett starkt folkligt motstånd lägger hela tiden hinder i vägen. Grekerna har levt högt över sina tillgångar sedan de med bedrägligt trixande fick komma med i euron. Men ingen vill ta ansvar.
Alltfler ser nu att det inte finns någon annan möjlighet än att efterskänka delar av skulderna om landet någonsin ska komma på fötter igen. Då dyker nästa problem upp.
Bland de som lånat ut stora summor finns stora tyska och franska banker. Får de inte igen sina pengar riskerar hela det europeiska banksystemet att komma i gungning.
I kulisserna väntar andra problemländer som Portugal och Spanien. Många experter varnar för en ny finanskrasch av samma kaliber som Lehman Brothers konkurs 2008.
Om Grekland haft kvar sin gamla valuta drachmer hade man kunnat devalvera. Exporten hade gynnats, turisterna hade strömmat till och importerade konsumtionsvaror hade blivit väldigt
dyra. På så sätt hade grekerna kunnat bota sin egen ekonomi.
Eurosamarbetet sätter den mekanismen ur spel.
Där ligger den stora svagheten med euron och den främsta boven till dagens problem.
Ytterst riskerar den grekiska staten att bli satt under internationell tvångsförvaltning.
Så drabbas Sverige av den grekiska ekonomikrisen:
Grekland närmar sig en finanskollaps. Och går landet i konkurs kommer effekterna att sprida sig.
Aftonbladet lät tre ekonomer förklara hur du påverkas av krisen.
– Det vi såg vid Lehman Brothers-kraschen skulle kunna upprepa sig, säger Cecilia
Hermansson, chefsekonom på Swedbank.
Höjd ränta
– Svenska banker får svårare att få tag på pengar och då stiger räntan, säger Harry Flam, professor i
internationell ekonomi vid Stockholms universitet.
En höjd ränta gör att det blir svårare att låna pengar och investera.
Dessutom blir det tuffare tider för bolånetagare.
Värdeminskning av sparande
– Börsen kan bli väldigt orolig och minska i värde under en period, säger Hubert Fromlet, professor i internationell ekonomi vid Linné- och Jönköpingsuniversitet.
Fonder, som pensionssparande, tappar då i värde när börsen går ner.
– Det kan vara läge att hålla koll på sitt sparande, säger Cecilia Hermansson, chefsekonom, Swedbank.
Färre jobb
Liksom vid den förra krisen kan
ekonomin stanna upp och tvinga den svenska industrin till åtstramningar. Det kan leda till minskad sysselsättning.
– Alla investerare påverkas. BNP kan gå ner och fler kan bli arbetslösa,
säger Harry Flam.
Turismen
Professor Hubert Fromlet tror inte att en svensk turist kommer att få varken mer eller mindre för sina pengar i Grekland till följd av krisen.
– Möjligen kan man få rabatter till följd av minskad turism. Men man ska inte avstå från att åka till Grekland, det kan vara det bästa bidrag man kan ge deras ekonomi, säger han.