Svårare få timprisavtal efter kundrusning

Olle Lindström/TT

Publicerad 2022-10-12

Många vill mäta och betala elen timme för timme. Arkivbild.

När tiotusentals hushåll har gått över till timprisavtal finns tecken på att fler förbrukar el vid billigare tider på dygnet.

Rusningen har dock medfört att elnätsbolagen får svårt att hinna med och därmed leva upp till ellagen.

Uppstickarbolagen som enbart säljer timprisavtal har tajmat sin verksamhet perfekt. Greenely har ökat kraftigt och har i dag 32 200 kunder. Kollegan Tibber har dubblat antalet kunder i Sverige det senaste halvåret. Totalt sett har bolaget en halv miljon kunder, men hur många svenska är hemligt, enligt presskontakt Anna Anderberg.

Det finns heller ingen samlad uppgift om hur det ser ut, Statistiska centralbyrån mäter inte det, än i alla fall, och bolagen själva är hemlighetsfulla. Men att det rör sig om en kraftig tillväxt, många tiotusentals nya timpriskunder, är ingen vågad gissning. Hos eljätten Vattenfall har 8,4 procent av alla kunder med rörligt avtal nu timprisavtal. Den siffran var fem procent i början av 2021. Tio gånger fler hittills i år än hela 2021 har hoppat på timpris, säger Eon, om än från låga nivåer.

Tar längre tid

Ruschen efter timavlästa elavtal har medfört extra mycket jobb hos eldistributörerna. Det är de som måste hantera mätningen för att timtaxa ska bli möjlig, och ellagen anger att det får ta högst tre månader att ställa om.

Både elhandlarna och distributörerna vittnar om problem under den kraftigt ökade arbetsbördan, där vissa bolag i den förstnämnda gruppen driver på, medan elnätsbolagen förmodligen är mindre roade.

– Det tar längre tid än tidigare och ett antal bolag har ganska stora problem med omställningen. Mycket manuell handläggning verkar det vara. Både de klassiska stora bolagen och de mindre har problem, säger Anna Anderberg på Tibber.

Klarar inte fullt ut

Bland eldistributörerna håller man delvis med, även om man vill tona ned problemet.

Enligt uppgift från några av elhandlarna som TT varit i kontakt med, är Vattenfall Eldistribution ett av de nätbolag med problem att hinna med. Det rör sig om kunder som får vänta över fyra månader, alltså längre än de tre månader som ellagen anger som maxtid.

Så här svarar Vattenfall Eldistribution:

”Vi klarar inte fullt ut att ställa om alla kunder som vill ha timavtal inom tre månader. För närvarande är det ett fåtal kunder som får vänta lite längre”, hälsar bolaget i ett mejlsvar.

– Många bolag dignar under trycket av kunder som vill ha timprisavtal, säger Jesper Liveröd, presschef på eldistributören Ellevio.

Även Ellevio märker av ovanligt många som vill byta till timavtal.

– Men vi kan hantera det. Och anledningen till det är att vi har kommit långt i utbytet av elmätare.

De nätbolag som inte lever upp till tremånadersregeln riskerar böter av Energimarknadsinspektionen (EI) dit man som konsument kan göra en anmälan. Vid en tidigare tillsyn härom året var det sju av tio nätbolag som inte levde upp till kraven, och då var det inte alls samma tryck som nu. Det finns planer på att göra en ny tillsyn om resurser finns, hälsar EI.

Byter tillbaka

Men långt ifrån alla tjänar på att byta till timavtal. Det kräver att man kan styra sin elförbrukning till timmar på dygnet, framför allt kvällar, nätter och helger, då elen normalt är billigare. Om inte, är vitsen mindre, det kan till och med bli dyrare.

– Vi har märkt ett ökat intresse från kunder som vill byta tillbaka från exempelvis Tibber, säger Jespert Liveröd.

Effekten av fler timprisavtal borde teoretiskt kunna leda till att elanvändningen styrs om något över dygnet till tider när elen är billigare. Vattenfall Eldistribution säger sig inte ha märkt av detta ännu, men skriver i ett mejlsvar:

”Man bör kunna se en mindre förändring över tid längre fram, och då främst i de punkter i nätet som har en hög kundtäthet. Lägger man till större kunders neddragningar av sin förbrukning bör det bli något tydligare”.

Preliminära tendenser

På branschorganisationen Energiföretagen finns interna beräkningar som pekar på att elförbrukningen gått ner något under dagtid, med undantag för morgontimmarna, och att användningen ökat under de billigare låglasttimmarna, det vill säga sena kvällar, nätter och helger. Beräkningarna är än så länge preliminära och inte publika, därav vill personen vara anonym.

Hos Energimyndigheten finns också viss statistik som pekar på att nedgången i procent är något större dagtid. Men enligt enhetschef Martin Johansson bör man vara försiktig med att dra några större växlar på det. Det skulle behövas en djupdykning i siffrorna.

– Men det kan bli effekt om många skaffar timpris, säger han.

Följ ämnen i artikeln