Hedgefonder pressar Sverige – från flera håll

helskärm

Kronan pressas i en spekulationsvåg. Och specialiserade hedgefonder driver räntechockade svenska fastighetsbolag mot rekonstruktion.

– Det här kan pågå i flera år, säger Lars Kristian Feste, räntechef på Öhman Fonder, om det trängda läget för Sverige.

Hedgefonder i London och New York – specialiserade på att tjäna pengar på rekonstruktion – leker just nu med fastighetsbolag i Sverige som en katt leker med en mus innan bytet dödas, enligt Lars Kristian Feste.

Han ser framför sig en risk för stora finansiella problem i den svenska fastighetssektorn, med stora nedskrivningar och nya utmaningar när stora lån läggs om till högre räntor.

Någon måste ta förlusten

Fastighetsbolaget SBB är värst ute, med en aktie som har rasat med mer än 80 procent sedan årsskiftet och vars obligationer går att köpa för omkring en tiondel av det nominella värdet.

– Förr eller senare måste någon ta förlusten. Jag tror det blir bolagen och deras aktieägare – och kanske de som lånat ut till bolagen, säger Feste.

– Hedgefonderna grupperar sig nu. De siktar på rekonstruktioner. De är mycket professionella, vana vid sådana här processer – som är väldigt ovanliga i Sverige, tillägger han.

Krisande fastighetsbolag har bidragit till att den svenska kronan pressats ned till historiska bottennapp mot euron och dollarn, vilket i sin tur ger nya inflationsimpulser från importen.

Även när det gäller den svaga kronan spelar utländska hedgefonder en viktig roll. Fast det handlar om en annan typ av fonder än de som har fokus på SBB.

– De som spekulerar i kronan kallas CTAs – det vill säga Commodity Trading Advisors. De har väldigt breda mandat och kan ta positioner mot vad som helst, säger Feste.

Ränteskillnaden viktigast

Suget efter svenska tillgångar bland traditionella investerare är samtidigt ovanligt lågt. Utlandsägandet på börsen har tryckts nedåt och när det gäller statsobligationer har andelen utländskt ägande fallit från 25-30 procent 2019 till 15-20 procent, enligt Feste. Trenden är densamma när det gäller svenska bostadsobligationer.

Svaga tillväxtutsikter och stora risker på grund av räntekänsliga hushåll och företag gör att Sverige ser mindre attraktivt ut, enligt Feste.

Han tycker Riksbanken har bäddat upp för det trängda läget med tio år med noll eller minus i styrränta och massiva stödköp av obligationer 2015-2021.

– Stefan Ingves (förra riksbankschefen) använde nästan tio år åt att försöka försvaga kronan. Erik Thedéen kan nu behöva 5-10 år för att få tillbaka marknadens förtroende, säger Feste.

Men han tror inte att koranbränningar och skjutningar och annat som lyfts fram i den svenska debatten påverkar Sverigebilden nämnvärt på marknaden.

– Det viktigaste är ränteskillnaden mot andra länder, säger Feste.

”Kronan är en så kallad skvalpvaluta”

Han beskriver det som att det svenska ränteläget och kronkursen just nu befinner sig i obalans.

– Du kan ha en avvikande kronkurs och ränta en tid. Men förr eller senare kommer det hända något. Då måste antingen kronan ned eller räntorna justeras upp, så att det blir balans igen, säger han.

Festes slutsats är att svensk ekonomi och Riksbanken måste ha en tydligt högre ränta än euroområdet och ECB.

– Sverige ska handlas med en riskpremie jämfört med Tyskland. Sverige är en liten ekonomi och kronan är en så kallad skvalpvaluta, känslig för störningar, säger han.

Att svenska obligationsräntor inte har samma riskpremie som kronan beror enligt Feste på Riksbankens stora stödköp och ett begränsat utbud.

– Det gäller Europa också, men det är särskilt tydligt i Sverige. Detta förklarar också varför många utländska aktörer valt att överge Sverige.

Rättelse: I en tidigare version förekom en felaktig uppgift om andelen utländskt ägande på börsen.