Swedbank: Svag regering kan skada Sverige

helskärm

Högt upp på önskelistan hos Swedbanks chefsekonom Mattias Persson står en stark svensk regering, som får igenom sin egen budget under nästa mandatperiod. Men han ser en stor risk för att det inte blir så.

– Det kan skada Sverige, säger han.

– Stannar vi i det här svåra parlamentariska läget tror jag att risken är att vi inte gör tillräckligt, säger Mattias Persson till TT i samband med presentationen av en ny konjunkturprognos.

Oavsett valresultatet räknar han med att hushållen kommer att få hjälp från staten att hantera de höga elpriserna, då alla partier verkar eniga om att detta behövs.

– Utmaningarna är större på lite längre sikt, säger han.

Det finns mer utrymme

Tillväxtfrämjande åtgärder – som ”viktiga skattereformer” och den gröna omställningen – riskerar att utebli om det blir samma snåriga parlamentariska läge som präglat svensk politik sedan valet 2018, enligt Persson. Det kan även bli svårt att upprätthålla nivån på vård och omsorg och få fram de pengar som behövs för att rusta upp försvaret, befarar han.

– På längre sikt kommer en sådan situation att skada Sverige. Det innebär att vi inte gör de investeringar och strukturreformer som vi behöver för att få en bättre tillväxt framöver, säger Persson.

Swedbanks ekonomer räknar med ofinansierade åtgärder på 45 miljarder kronor i budgeten för 2023. Det är betydligt mer än det reformutrymme som regeringen och Konjunkturinstitutet (KI) skissat på kring 30 miljarder. Fast Persson tror egentligen man kan ta i ännu mer om man gör rätt saker utan att äventyra statsfinanserna.

– Vi ska inte slänga skattepengar på dåliga saker. Men så länge vi gör rätt saker tycker jag egentligen det finns mer utrymme, säger han.

Swedbank ser en mild svensk recession framför sig, med krympande BNP flera kvartal. Persson pekar ut utbudschockerna från pandeminedstängningar och Ukrainakriget som grundorsakerna.

Tillväxtprognosen sänks

För 2022 sänks tillväxtprognosen till 2,2 procent, mot tidigare 2,8 procent, och för nästa år blir det enligt Swedbanks ekonomer knappt någon tillväxt alls: 0,2 procent. Det kan jämföras med en tidigare beräkning på 2,1 procent.

Pandemibakslaget 2020, eurokrisen och den globala finanskrisen 2008-2009 gav betydligt större BNP-bakslag.

– Det är ingen 1990-talskris. Det är ingen global finanskris. Men här finns inslag som är annorlunda och som gör att det känns rejält för hushållen. Det har att göra med att vi har en väldigt, väldigt hög inflation, säger Persson.

– Det är fler som kommer att känna av den här nedkylningen och stagnationen. Den träffar många fler hushåll, rakt in i plånböckerna, via inflationen och via högre ränteutgifter, tillägger han.

Inflationen gröper ur köpkraften för hushåll och tvingar Riksbanken att strama åt med räntehöjningar.

I kristallkulan ser Persson en ny världsekonomi ta form, som långsiktigt förändrar förutsättningarna för en liten och exportberoende ekonomi som den svenska.

”Inte bara mörker”

Det handlar om ett spänt geopolitiskt läge och en trend mot regionalisering, bort från de tidigare underliggande globaliseringstrenderna.

– Vi ser att Tyskland överväger att ändra sin Kinapolitik. Vi vet också att svenska företag och företag globalt funderar i allt mer regionala termer. Vi vet att en del kommer att flytta hem delar av sin produktion och bygga upp mer lager. Det kan vi redan se i Sverige, säger han.

– Men det är inte bara nedåtsida och mörker. I Europa måste vi komma tillrätta med den gröna omställningen och det tvingas vi till nu – även om vi kanske i det korta loppet måste köra Karlshamnsverket i Sverige, tillägger han.

Karlshamnsverket är ett oljeeldat kraftverk som ska fungera som reserv, som när elpriserna skenat i sommar har börjat köras regelbundet.